<anforande>
<dok_hangar_id>2348110</dok_hangar_id>
<dok_id>GR0971</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:71 Onsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>71</dok_nummer>
<dok_datum>2004-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågor om trossamfund</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>03A70C09-99EC-43DD-92D4-EF92A08B10FA</anforande_id>
<anforande_nummer>50</anforande_nummer>
<talare>HELENA BARGHOLTZ (fp) replik</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag blir lite förvirrad när jag lyssnar på Tuve Skånberg. När jag hör honom verkar det som om han inte tycker att vi över huvud taget någonsin ska kunna ompröva några överenskommelser. Han nämnde monarkin. Vi har en successionsordning från 1809. Det har gjorts förändringar i successionsordningen från 1809, och det kanske kommer att göras i fortsättningen också. Det vet man ju inte. Vi kan inte säga att man ska vara bunden för tid och evighet utan man måste se på de faktiska förhållandena. 
Det finns också, herr talman, det måste man erkänna, tillfällen när kompromisser och överenskommelser efteråt visar sig inte vara den allra bästa lösningen. Då måste vi naturligtvis vara beredda att diskutera att ompröva detta. Det tycker jag inte att vi ska vara oroliga för. Tack och lov ser jag att det finns bra möjligheter i detta.
</anforandetext>
<intressent_id>0133282248705</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01KU6</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>123953</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0971/#anf50</protokoll_url_www>
</anforande>
