<anforande>
<dok_hangar_id>2348110</dok_hangar_id>
<dok_id>GR0971</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:71 Onsdagen den 18 februari</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>71</dok_nummer>
<dok_datum>2004-02-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågor om trossamfund</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>51698942-E537-46BD-8FE1-1C09644AD431</anforande_id>
<anforande_nummer>32</anforande_nummer>
<talare>LISELOTT HAGBERG (fp) replik</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Som jag tidigare sade i mitt huvudanförande är det här ingen ny fråga. Det är en lång kamp, och den har bedrivits ända sedan 1800-talet av liberaler. Den överenskommelse som gjordes 1995 gjordes just för att komma vidare i processen. Utvecklingen går vidare.
Det är där demokratins spelregler kommer in. Det är väljarna som ytterst avgör om frågan ska få en fortsättning enligt vår uppfattning eller på något annat vis. Så är politikens spelregler. Vi jobbar alla för vår sak i en demokratisk ordning. Ytterst är det väljarna som avgör.
</anforandetext>
<intressent_id>0367418588113</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01KU6</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>123935</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0971/#anf32</protokoll_url_www>
</anforande>
