2348087 GR0948 Riksdagens protokoll 2003/04:48 Fredagen den 12 december 2003/04 48 2003-12-12 00:00:00 Svar på interpellation 2003/04:138 om löneskillnader mellan könen interpellationsdebatt 2EA2EC33-FA9D-4CF1-A2E5-735BE0BA9610 11 NINA LUNDSTRÖM (fp) fp Herr talman! Jag vill börja med att å Karin Pilsäters vägnar tacka för svaret. Med tanke på att vi också nyss hade en debatt om jämställdhetsfrågor vill jag nu återkomma till de siffror jag har kring hur det ser ut med utjämningssystemet och dess jämställdhetseffekter. Som statsrådet säger ska utjämningssystemet skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar över landet. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om hur man ska uppnå detta, och det har vi i Folkpartiet kontra regeringen. Det står också i statsrådets svar att utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle i första hand måste ske inom andra politikområden. Jag vill påstå att det är väldigt synd om statsrådet anser det. Jämställdhetsarbetet och jämställdhetsperspektivet måste ju rimligen finnas med i alla de beslut som vi tar som politiker, även från regeringens sida. Det här handlar om stora ekonomiska system. Om det är som jag påstår, att utjämningssystemet faktiskt kan påverka negativt, skulle jag vilja höra hur statsrådet ser på detta och om det inte är en viktig frågeställning att ha med i det fortsatta arbetet. Statsrådet säger också att det är opåverkbara faktorer och strukturella kostnadsskillnader som ska vara grunden i det här systemet. Tittar vi på statistiken kan vi konstatera att kvinnor generellt sett tjänar mindre än män. I snitt tjänar kvinnor 82 % av det männen tjänar. I offentlig sektor är skillnaden oerhört mycket större. I exempelvis Stockholmsregionen finns det väldigt stora löneskillnader. Samtidigt ska man veta att löneökningarna i Stockholmsregionen har varit högre än i andra regioner, vilket bland annat beror på möjligheten att rekrytera arbetskraft. Det har varit svårt att få tag i folk. Detta är viktigt att ha med sig i den här diskussionen. Vad är det nämligen som händer när man har ett utjämningssystem som drabbar jämställdheten? Jo, den löneutveckling som har skett inom exempelvis vårdsektorn blir då negativ sett i ett utjämningssystem. Detta kan ändå inte vara rimligt. När det gäller Stockholmsregionens löneutveckling i övrigt kan vi se att ingenjörerna i genomsnitt tjänar 10 ½ % mer än ute i landet. Byggnadsarbetarna tjänar över 10 % mer. I vårdsektorn är det ungefär 6 %. Är det då som jag påstår, att utjämningssystemet kommer att drabba jämställdheten därför att det inte beaktar det faktum att även kvinnolönerna har gått upp i den här regionen, borde det väl vara väsentligt för regeringen att titta på det. Därför skulle jag vilja höra från statsrådet Lövdén, trots det han skriver om att det uppenbarligen är något annat politikområde som egentligen har hand om detta: Finns det inte skäl för regeringen att också beakta jämställdhetsperspektivet när man tittar på utformningen och konsekvenserna av det utjämningssystem som finns och råder? Är det som jag påstår, nämligen att det drabbar jämställdheten, borde väl det om något vara en viktig faktor att ha med i det fortsatta arbetet. 0541320528015 GR10138 N 2010-01-01 00:00:00 121982 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0948/#anf11