<anforande>
<dok_hangar_id>2348087</dok_hangar_id>
<dok_id>GR0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:48 Fredagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>2003-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2003/04:138 om löneskillnader mellan könen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>793A2B45-9F90-4240-8FA5-5E06983D82EA</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet LARS-ERIK LÖVDÉN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Karin Pilsäter har frågat vilka insatser jämställdhetsministern planerar för att få utjämningssystemet att uppmuntra, inte motverka en utveckling mot minskade löneskillnader mellan könen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara interpellationen.
Givetvis måste vi ha ett utjämningssystem som inte motverkar en ökad jämställdhet mellan könen. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheter. Det är alltså förutsättningarna som ska göras likvärdiga. Kommuner och landsting väljer själva hur de vill väga olika verksamheter mot varandra och vilken service- och utbudsnivå de ska ha. Samma sak gäller kvaliteten på verksamheterna. Utjämningssystemet ska vara neutralt i dessa frågor. Utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle måste i första hand ske inom andra politikområden.
Jag anser att kostnadsutjämningen ska utjämna för strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Kostnadsutjämningen måste emellertid baseras på för de enskilda kommunerna och landstingen opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. En analys ska därför göras om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktats i utredningen.
Flera av de förändringar Utjämningskommittén föreslår tar sikte på den kritik som förekommer mot systemet och är därför värda att noga övervägas. Jag ser därför fram mot de synpunkter som kommer fram i remissvaren till betänkandet. Remisstiden går ut den 10 februari 2004. Det är därför för tidigt att göra några ställningstaganden.
Avslutningsvis vill jag påpeka att man i utjämningssystemet beaktar både mäns och kvinnors behov av service vilket kan innebära strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Där så varit befogat, till exempel inom äldreomsorgen och sjukvården, bygger kostnadsutjämningen på separata behovsberäkningar för kvinnor och män.
Då Karin Pilsäter som framställt interpellationen var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Nina Lundström i stället fick delta i överläggningen.
</anforandetext>
<intressent_id>0815435847817</intressent_id>
<rel_dok_id>GR10138</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>121981</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR0948/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
