<anforande>
<dok_hangar_id>2348171</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09132</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:132 Lördagen den 19 juni</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>132</dok_nummer>
<dok_datum>2004-06-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om Europeiska rådets möte i Bryssel den 17 och 18 juni</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>FFB66419-9100-4415-ACF6-F1AF785DFEA8</anforande_id>
<anforande_nummer>47</anforande_nummer>
<talare>GÖRAN MAGNUSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! För oss som är aktiva i konstitutionsutskottet är naturligtvis ett nytt fördrag för Europeiska unionen mycket intressant, inte minst eftersom det heter "konstitutionellt" fördrag. Vi har också i konstitutionsutskottet tillsammans med utrikesutskottet diskuterat det konventsförslag som fanns och i riksdagen fått en bred majoritet för det som låg i detta förslag.
En fråga man då kan ställa sig är naturligtvis i vad mån den slutliga uppgörelsen nu avviker från det konventsförslag som fanns - alltså på väsentliga punkter; jag kan tänka mig att det finns mer eller mindre viktiga saker.
En fråga som diskuterades i den här kammaren med viss intensitet och försatte Socialdemokraterna i minoritet var frågan om på vilket sätt Europeiska rådet skulle ledas. En annan fråga är då om denna fråga har varit svår och stor i det avgörande förhandlingsskedet, alltså en vald ordförande i Europeiska rådet.
Sedan är det intressant och viktigt att det med det förslag som nu föreligger från regeringskonferensen faktiskt sker en viss parlamentarisering av EU, både beträffande själva EU-parlamentet och också på så vis att de nationella parlamenten för första gången förs in i fördraget som en aktiv part i vissa avseenden, nämligen subsidiaritetskontrollen och möjligheten att säga nej till olika förslag och olika företeelser.
Detta var några synpunkter på själva den institutionella ramen och de regler som finns kring detta.
Det som är viktigt för svenska folket är naturligtvis också vad man ska använda detta till, alltså innehållet i de beslutsfrågor som finns. Kampen mot den gränsöverskridande brottsligheten går nu att effektivisera därför att man får kvalificerade majoritetsbeslut. Jag som under en lång följd av år har varit och är aktiv på det alkoholpolitiska området tycker naturligtvis att det är bra att man nu får en formulering i fördraget som innebär att det finns en annan utgångspunkt för diskussionen kring alkoholpolitiken än vad som hittills har varit fallet, då detta bara har varit en marknadsfråga. Jag vill gärna uttala ett tack på den punkten.
</anforandetext>
<intressent_id>0502770250503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>131210</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09132/#anf47</protokoll_url_www>
</anforande>
