<anforande>
<dok_hangar_id>2348171</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09132</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:132 Lördagen den 19 juni</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>132</dok_nummer>
<dok_datum>2004-06-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om Europeiska rådets möte i Bryssel den 17 och 18 juni</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>F5946D0B-53B3-49FC-BEF6-31CFAA580151</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>CARL B HAMILTON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det var en väldigt viktig slutsignal i den match som också skedde i går. Jag vill här i dag lyfta fram en speciell effekt av det nya fördraget, nämligen att det är ett genombrott för folkvalda parlament i Europa.
Det började med konventet där det var folkvalda från Europaparlamentet och nationella parlament som samlades och under ett år utformade ett förslag till en ny författning. Det fortsatte med att Europaparlamentet har fått ett väsentligt ökat inflytande i det här fördraget. Europaparlamentet är folkvalt även om det naturligtvis finns brister. Det tredje är att nationella parlament, vi som sitter här och i alla andra nationella parlament, får en betydligt större roll och viktiga definierade uppgifter i det nya fördraget. Vi ska i förväg kontrollera den lagstiftning som föreslås av den europeiska kommissionen.
Sammantaget innebär detta inte alls att man flyttar makt till Bryssel, utan tvärtom att man flyttar makt från diplomater, byråkrater och regeringar till folkvalda parlament, Europaparlamentet och nationella parlament. Detta är väldigt viktigt, och jag vill understryka det.
Jag tycker att riksdagen har lyckats att behandla den här frågan på ett väldigt bra sätt. Nu talar jag lite i egen sak eftersom jag sitter i EU-nämnden. Vi har lyckats att fånga diskussioner om detaljerna utan att tappa helhetsperspektivet. När man ska ställa helheten mot avslag har det perspektivet hela tiden också funnits med. Det har gjort att riksdagen i stort sett från början, med undantag för två partier, har lyckats behålla helhetsperspektivet. Inom parentes har dessa två partier också fått något viktigt i fördraget, nämligen utträdesparagrafen. Och det är ju mer än vad som till och med finns i Sveriges grundlag, herr talman.
Min fråga till utrikesministern är egentligen en större och mer akut fråga. Nu har vi det här fördraget. Nu har vi Europatanken som återspeglas i fördraget, inte minst i de värderingar som beskrivs i inledningen. Hur ska vi förvalta det här resultatet? Hur ska vi kommunicera det här resultatet till våra väljare, till medborgarna, i Sverige och andra europeiska länder? Hur ska vi göra?
</anforandetext>
<intressent_id>0477013214601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>131165</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09132/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
