<anforande>
<dok_hangar_id>2348171</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09132</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:132 Lördagen den 19 juni</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>132</dok_nummer>
<dok_datum>2004-06-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om Europeiska rådets möte i Bryssel den 17 och 18 juni</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>FE12DCA1-9C2E-4220-8F8A-6D47D3D6A7BB</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>Utrikesminister LAILA FREIVALDS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill bara säga till Holger Gustafsson att det i de här förhandlingarna har varit mycket tydligt att det har funnits många viljor. De har funnits när vi i Sverige tagit ställning till våra positioner, och de har naturligtvis funnits i själva regeringskonferensen mellan de olika länderna. Alla har inte fått allting, och det är innebörden av att kompromissa. Det är med tillfredsställelse jag kan se att vi inom Sverige hade möjlighet att ändå finna lösningar som vi kunde enas om, även om de innebar att man inte fick alla sina önskemål tillgodosedda. Samma anda präglade på slutet också regeringkonferensen, och därigenom har vi fått ett nytt fördrag. 
</anforandetext>
<intressent_id>023712446506</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>131173</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09132/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
