2348169 GR09130 Riksdagens protokoll 2003/04:130 Torsdagen den 17 juni 2003/04 130 2004-06-17 00:00:00 Demokratifrågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 42A59892-271D-4AD6-AEA8-26D9B027BEE8 48 LISELOTT HAGBERG (fp) fp Fru talman! Det är mycket bra att betänkandet om demokratifrågor ska debatteras här och nu - inte för att det är dan före dan före avslutningsdan, utan för att det är fyra dagar efter EU-valsdagen. Det senaste valet har verkligen visat att det behövs framåtriktade åtgärder som stimulerar debatt och folkbildning kring EU. Det behövs folkbildande insatser, och det behövs förstärkning inom ramen för grundskolan och gymnasieskolan. I det nu aktuella betänkandet finns en reservation som handlar om just det framåtriktade förslaget avseende debatt och folkbildning kring EU. När vi nu alla vet hur valdeltagandet blev finns det möjlighet att sluta upp bakom den reservationen, nr 29. Jag yrkar bifall till den. Regeringens skrivelse om demokratipolitiken innehåller inte särskilt mycket på det området. Den är faktiskt rätt mager just när det gäller framåtsyftandet. I sanningens namn ska också sägas att där finns en hel del konstateranden om vad som redan gjorts. Utskottsmajoritetens skrivning och motivering till avslag på detta vårt yrkande som jag här resonerat kring är en argumentation om regeringens aviserade åtgärder för att stimulera till ökat valdeltagande i 2004 års val. Med facit i hand måste man säga att det känns ganska malplacerat. Nu krävs verkligen åtgärder med inriktning på framtiden. Hur lågt kommer valdeltagandet annars att sjunka i nästa EU-parlamentsval? Vi var många som trodde, hoppades, att deltagandet inte skulle sjunka lägre den här gången än vid valet 1999. Nu behövs gemensamma kraftansträngningar så att det vi nyss upplevt verkligen blir bottennivån. Ambitionen måste vara att deltagandet framgent ska stiga i alla olika typer av val. Människors känsla av delaktighet och möjlighet att påverka måste helt enkelt öka. Det känns som ett stort misslyckande att valdeltagandet blev så förskräckligt lågt. Vi var ju tidigare så stolta över det höga valdeltagandet i det här landet. När jag kampanjade framhöll jag mycket tydligt att det var angeläget att människor gick och röstade. Det var för mig lika viktigt som att framföra Folkpartiets Europapolitik. Någon har sagt att mediernas bild med hot om lågt valdeltagande blev självuppfyllande. Det är sorgligt att valdeltagandet blev ännu lägre den här gången än i EU-valet för fem år sedan. Det som oroar mig extra mycket är att många människor, särskilt unga, visat sig ha så lite kunskap om EU - vilken typ av beslut som fattas inom ramen för EU, hur EU i praktiken fungerar, vilken organisatorisk uppbyggnad EU har i dag. Man kan förstås inte kräva att människor ska vara insatta i detaljer, men visst är det förvånande och förskräckande att det efter tio års medlemskap inte nått ut till våra ungdomar och slagit rot i deras medvetande. Jag tycker att skolan har ett mycket stort ansvar när det gäller att öka unga människors kunskap om och förståelse för det demokratiska systemet på alla nivåer. Det har verkligen varit trist att möta ungdomar som sagt: Jag tycker att det här med EU är för svårt. Jag struntar i hur det går i valet. Jag bryr mig inte. Jag tänker inte rösta. Det var för all del inte bara ungdomar som gav uttryck för den typen av känslor. Ni som sitter här har säkert liksom jag mött människor som inte tror att det spelar någon roll ifall de röstar eller ej, att det inte spelar någon roll vilket parti man röstar på, att det inte finns politiska kopplingar som gör att det är betydelsefullt vem och vilka från vårt land som sitter i EU-parlamentet. Med tanke på det låga valdeltagandet och de uppfattningar som jag mött kan det vara värt att citera Aristofanes: Den som inte intresserar sig för politik riskerar att styras av dårar. Jag har även stött på andra konstigheter, människor som gett uttryck för att vi skickar ned 19 ambassadörer för att i första hand övervaka vårt lands intressen. Jag har också fått reda ut uppfattningar om varför det inte gått att kryssa Margot Wallström på Socialdemokraternas listor. Det här är verkligen chockerande, tycker jag. Fru talman! Efter valresultatet med det låga valdeltagandet samt de olika reaktioner och uttalanden i frågor som många av oss mött har vi säkert reagerat på olika vis. Min första reaktion var att här krävs stora folkbildningsinsatser och en storsatsning inom grundskolan och gymnasieskolan. Regeringens skrivelse Demokratipolitik innehåller inte särskilt många framtidsförslag. Däremot innehåller den en rad konstateranden. Den är för övrigt ett i raden av dokument om demokrati som producerats de senaste åren. Ett av de senare är departementsskriften Vem röstar och varför? som är en analys av valdeltagandet i 2002 års kommunfullmäktigeval. Den bekräftar egentligen det vi redan kände till, nämligen att hög- och medelinkomsttagare, hög- och medelutbildade, gifta och äldre röstar i högre utsträckning än låginkomsttagare, lågutbildade, yngre och ensamstående. Det behövs djupare analyser av varför det förhåller sig på det viset och vad som kan ändra det mönstret. Det finns behov av konkreta förslag. Om bilden ska kunna ändras krävs en rad insatser av varierande slag. Till exempel behövs ytterligare forskningsinsatser kring vilka omständigheter som påverkar valdeltagandet. Det vore också värdefullt att få belyst i vilken utsträckning större valfrihet av offentliga tjänster och ökat brukarinflytande leder till ett större engagemang och en ökad känsla av egenmakt hos enskilda människor. Vi menar att regeringen bör ta initiativ till ny forskning med den typen av inriktning. Vidare behövs insatser som bidrar till att allmänna handlingar i högre utsträckning än i dag görs tillgängliga via till exempel Internet. Det är både önskvärt och nödvändigt att myndigheterna öppnar sina system så att tillgängligheten för medborgarna ökar. Det är mycket troligt att engagemanget ökar med ökad tillgänglighet. Regeringen har en viktig roll när det gäller att uppmuntra till exempel kommunala initiativ som ökar användningen av Internet i den demokratiska processen. Det finns alltså mycket kvar att göra inom det området. Som jag tidigare sagt har skolan en viktig roll både när det gäller att fostra och - framför allt - när det gäller att förmedla kunskap. En av förutsättningarna är att miljön är sådan att den stimulerar till lärande, och därför är det helt oacceptabelt att elever utsätts för kränkande och diskriminerande behandling i skolan. Det behövs också, som Nils Fredrik Aurelius tidigare nämnde, ett ökat inslag av personval. Ett positivt inslag i det senaste valet var att det blev tydligt vilken betydelse personvalet faktiskt har. På regeringens bord ligger ett par färska tillkännagivanden från riksdagen. Det handlar om extraval i kommuner och om folkinitiativ. Vi förväntar oss initiativ från regeringens sida på det området och kommer att vaka över vad som händer i fortsättningen. Slutligen kan jag konstatera att regeringens demokratiskrivelse redogör för en rad projekt som genomförts inom ramen för Tid för demokrati, där syftet i första hand varit att bidra till ett ökat valdeltagande. Enligt vår uppfattning har uppföljningskraven varit för lågt ställda. Det är mycket oklart vad vissa av projekten lett till. Det övergripande målet med projekten har varit att öka valdeltagandet och deltagandet i den demokratiska processen. Med tanke på de pengar som satsats kan det verkligen ifrågasättas om utvärderingskraven varit tillräckligt högt satta när utvärderingen resulterat i att en del projektledare uppskattat att projekten lett till att deltagarna i större utsträckning deltagit i allmänna val. Kan vi verkligen nöja oss med så lösa uppskattningar? Enligt min mening finns det anledning att förbättra uppföljningen betydligt. I detta anförande instämde Helena Bargholtz (fp). 0367418588113 GR01KU19 N 2010-01-01 00:00:00 130863 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09130/#anf48