<anforande>
<dok_hangar_id>2348169</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09130</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:130 Torsdagen den 17 juni</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>130</dok_nummer>
<dok_datum>2004-06-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6E7DD28D-4513-421E-89C6-FCE65D8E414A</anforande_id>
<anforande_nummer>242</anforande_nummer>
<talare>SVEN-ERIK SJÖSTRAND (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Herr talman! EU:s jordbrukspolitik blev efter BSE-kriser, djurtransportskandaler och mul- och klövsjukeutbrott oerhört ifrågasatt av konsumenter och medborgare inom EU. Jag tror att kommissionen och andra strukturer inom EU för en gångs skull började lyssna på medborgarna och såg en del av konsumenternas problem.
Den uppgörelse som EU:s jordbruksministrar kom överens om i juni 2003 syftade också till en budgetdisciplin; ett tak har satts för jordbruksbudgeten. Men MTR handlar också om anpassning till WTO där stora krav ställs på att produktionsgynnande stöd ska avvecklas, vilket betyder att direktstöd och exportstöd ska fasas ut. Ytterligare en anledning till reformen är en anpassning till marknaden, det vill säga konsumenternas efterfrågan.
I Vänsterpartiet har vi varit positiva till reformen. Mycket mer hade egentligen behövt göras, men reformen i sig är ett steg i rätt riktning. I stället för att låta ibland orättvisa bidragssystem styra produktionen ska produktionen orienteras mot det som konsumenterna efterfrågar. Reformen innebär också att när de direkta produktionsstöden successivt dras ned kommer det att skapa ett ökat utrymme för miljö- och landsbygdsutvecklingen.
I Vänsterpartiet hoppas vi även att jordbruksreformen kan genomföras på ett sådant sätt att den ger goda konkurrensvillkor för näringen, att den bidrar till biologisk mångfald, ett öppet landskap och en utveckling i hela landet.
Det finns säkert både vinnare och förlorare av reformen, men de kommentarer som jag har mött har mest varit positiva. En snabb avveckling eller den så kallade frikopplingen av direktstöden skulle samtidigt innebära svårigheter för de enskilda brukarna i Sverige att kunna anpassa sig och ändra färdriktningen i sin produktion i syfte att möta de nya kraven. Och för att så många som möjligt ska klara kraven har vi ansett att en viss koppling måste finnas kvar under en övergångstid. Här gäller det i första hand nötkött och mjölk. Däremot anser vi att det är bra att vi så snabbt som möjligt utnyttjar maximal modulering. Detta innebär att vi, förutom att flytta pengar mellan direktstöden och miljö- och landsbygdsprogrammen, måste matcha EU-medel med nationella medel, då miljö- och landsbygdsprogrammet till cirka 50 % kräver en nationell medfinansiering.
Herr talman! Som marknaden ser ut i dag tas det inte någon hänsyn till människors hälsa, god miljö och djuromsorg. I stället för att som brukare ha en konkurrensfördel om hänsyn tas till dessa kvaliteter är förhållandet det omvända i dag. Det är i regel mindre lönsamt för en brukare att vidta åtgärder för att minska spridningen av bekämpningsmedel i grundvattnet eller att hålla sina djur mer friska genom att hålla en lägre tillväxttakt än vad det är för en brukare med en intensiv produktion.
Jag tror att så länge som konsekvenserna för människors hälsa och miljö inte avspeglas i priset måste LBU finnas kvar och stärkas. Annars tror jag inte att det svenska jordbruket med det klimat som råder - arbetskostnader, skatt på insatsmedel samt miljö- och djurskyddskrav - kan konkurrera med övriga EU. Samhället måste betala för vissa viktiga kollektiva nyttigheter.
Det är en historisk reform som genomförs, och medlemsstaterna ges för en gångs skull lite större inflytande över hur jordbrukspolitiken ska utformas i det egna landet. När jag ser lite mer demokrati och konsumentmakt blir jag som vänsterpartist jätteglad. Riksdagsåret kan ju inte sluta bättre.
Avslutningsvis vill jag tacka Socialdemokraterna och Miljöpartiet för ett, som jag tycker, konstruktivt samarbete. Men samarbetet i utskottets kontaktgrupp har också varit bra. Trots att man riskerar att få tuffa och skarpa repliker från vissa av partierna, är det väl inte så att vi är som hund och katt i alla sammanhang, utan i denna fråga har vi alla varit ganska överens.
Sist men inte minst vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
</anforandetext>
<intressent_id>0891897903314</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01MJU22</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>131057</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09130/#anf242</protokoll_url_www>
</anforande>
