<anforande>
<dok_hangar_id>2348162</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09123</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:123 Torsdagen den 27 maj</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>123</dok_nummer>
<dok_datum>2004-05-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av Systembolaget AB och Vin &amp; Sprit AB</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D1E05754-EE62-49AC-AFE1-7DEF8173CA96</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>MARIA LARSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Låt mig först få säga att i den pågående EU-valrörelsen har Systembolagets roll i den svenska alkoholpolitiken blivit en viktig fråga. Systembolagets roll har ifrågasatts. Alkoholskattenivåerna har ifrågasatts.
Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi kristdemokrater är övertygade om att vi nu är framme vid en punkt där vi börjar diskutera att Sverige ensidigt måste begränsa införselkvoterna av alkohol motsvarande de nivåer som gällde förut. Systembolaget bör fortsatt vara ett statligt monopol.
Fru talman! Jag har med mig en annan sång från 70-talet. Ni minns väl "Vem i hela världen kan man lita på"? Det är en sångstrof som är lätt att komma ihåg och som är väldigt högaktuell i dag. Vem i hela världen kan man lita på? 
Vi har de senaste åren nåtts av alarmerande rapporter om vanskötsel och missförhållanden i olika statligt ägda bolag. Vi har de senaste åren så gott som varje vecka fått rapporter om dålig ekonomi eller bristande etik i statens företag. Det allra mest uppseendeväckande är mutskandalen i Systembolaget.
Ett statligt bolag, Vin &amp;amp; Sprit, anklagas för att ha mutat ett annat statligt bolag, Systembolaget. Systembolaget har en unik roll i svenskt samhällsliv och ska vara ett av våra viktigaste alkoholpolitiska instrument för att främja folkhälsan. Vin &amp;amp; Sprit däremot verkar på en kokurrensutsatt marknad där det inte finns några samhällspolitiska skäl för att ha ett bolag.
Men Vin &amp;amp; Sprit är mjölkkossa åt regeringen, eller som socialdemokrater pragmatiskt brukar uttrycka det: Gör inte vi det så gör någon annan det. Slutsatsen borde vara en helt annan, nämligen att statligt ägande ska vara föranlett av särskilda skäl. Staten bör inte äga bolag som fungerar på en konkurrensutsatt marknad.
Kristdemokraterna har under en lång rad av år arbetat för att en etisk policy ska finnas i varje statligt bolag och att dessa bolag ska skötas på ett föredömligt sätt. De uppenbarade missförhållandena där ett hundratal anställda inom Systembolaget nu är misstänkta för mutbrott och några misstänkta för bestickning borde få oss alla, och framför allt den socialdemokratiska regeringen som utövar ägaransvaret, att skämmas. Detta är den största mutskandalen som hittills har uppenbarats i Sverige.
Fru talman! Vem i hela världen kan man lita på? Finns det ett jävsförhållande när en vd är sammanboende med en statsminister? Spelar det någon roll? Spelar det någon roll att en före detta politiker som samarbetat med regeringen belönas med styrelseordförandeuppdrag? Byggs alltför täta allianser i landet där ingen till slut riktigt vågar eller vill granska?
Fru talman! Vem ska då utöva kontroll över hur statliga bolag sköter sig? Ska vi nöja oss med de granskningar som Systembolaget och Vin &amp;amp; Sprit själva initierat, beslutat och genomfört? Dessa är inte offentliga, utan bolagen väljer själva vilka delar de vill offentliggöra.
Ska vi nöja oss med den granskning som Riksrevisionen gjort? Dess granskning syftar till, och det berättar den väldigt klart, att bedöma om det är motiverat att titta närmare på om otillbörlig påverkan skett och om det finns andra oegentligheter.
Riksrevisionen kritiserar Systembolaget för att 2000-2002 inte ha haft tillräckligt god internkontroll. Man anser vidare att Vin &amp;amp; Sprit borde ha vidtagit mer förebyggande åtgärder för att förhindra mutor. Men man vill inte vidta ytterligare utredningar innan övriga pågående avslutats.
Riksrevisionens granskningsrapport är offentlig. Däremot är bakgrundsmaterialet i rapporten inte offentligt. Inte ens riksdagen får handlingen i sin helhet utlämnad. Vi måste i så fall ta oss till Riksrevisionen för att läsa dokumentet på plats.
Fru talman! Riksdagen har som en av sina fyra arbetsuppgifter att granska regeringen. Regeringen har till uppgift att sköta ägarstyrningen i de statliga bolagen. Regeringen har lagt sig till med en vana att ganska rutinmässigt hemligstämpla alla dokument som hör till statliga bolag.
Riksdagen kan få tillgång till hemligstämplade dokument hos Näringsdepartementet. Men vi får inte berätta vad vi läser i dem, och vi får inte överlåta åt tjänstemän att läsa. Det är ganska tidskrävande uppgifter för ledamöter.
Ibland känns det som om Näringsdepartementet är Hemliga klubben där vi från oppositionen någon gång får titta in på nåder men absolut inte får del i något medlemskap. Helst ska vi hållas så kort som möjligt. Hur ska riksdagen och ytterst svenska folket, för det är det som vi företräder som folkvalda, kunna få insyn i det som rör statliga bolag?
Fru talman! Det finns många skäl att tillsätta en oberoende utredning för att granska de båda bolagen, vilket vi kristdemokrater föreslår.
För det första: Belys historien för att lära för framtiden. De utredningar som har gjorts hittills har haft stort fokus på år 2003. Men vad hände tidigare? Vad hände före år 2000? När började det att gå snett? Vad borde ha gjorts för att förhindra den uppkomna situationen i båda bolagen? Varför har inte ägarstyrningen fungerat? Hur förbättras den inför framtiden så att mutbrott kan undvikas? Näringsminister Leif Pagrotsky säger på DN Debatt i dag: "Den statliga bolagssfären ska tillämpa nolltolerans när det gäller fusk, mygel, mutor och annat olagligt och oetiskt beteende." Är det mer än vanlig tom retorik skulle Socialdemokraterna vara de första att vilja gå till botten med detta.
För det andra: Börja utred nu medan minnet är färskt. Det är beklagligt att alla andra partier utom Kristdemokraterna och Folkpartiet fegar och säger: Vi kanske kan behöva ytterligare utredningar senare, efter det att de rättsliga prövningarna har avslutats. De rättsprocesser som eventuellt startas efter pågående förundersökningar kan ta flera år. Då hinner många vittnesmål försvagas eller försvinna. Det gör en utredning mycket svårare. Tidsaspekten kräver handling nu.
För det tredje: Upprätta brottsoffren. Det finns sådana i den här skandalen. De konkurrenter till Vin &amp;amp; Sprit som agerade efter regelboken under denna muttid, hur gick det för dem? Jag har haft kontakt med vinimportörer som hävdar att deras företag gick i konkurs under denna tid då de inte konkurrerade på lika villkor, det vill säga: de avstod från att muta. Hela alkoholbranschen behöver genomlysas utifrån det perspektivet.
För det fjärde, och kanske det allra viktigaste: Låt allmänheten veta. Statliga bolag ägs inte av regeringen. Statliga bolag ägs av svenska folket. Det har rätt att få insyn. Förtroendekommissionen presenterade nyligen en kod för bolagsstyrning. Den talar om vikten av öppenhet och genomlysning av bolag. Det bör i allra högsta grad också gälla statliga bolag. Det är viktigt att alla svenskar får tillgång till en oberoende offentlig utredning med tanke på att merparten av de utredningar som hittills gjorts inte är offentliga.
För det femte: Det femte skälet för att nu tillsätta en oberoende utredning är att belysa utnämningsmaktens dilemma. Vilka personrelationer finns i denna härva? Hur har det påverkat bristen på handling? Hur fungerar det när personliga band knyter ihop verksamheter där ingen av de inblandade parterna kanske vill kritisera den andra, eftersom de är i beroendeförhållande till varandra? Regeringskansliets utnämningsmakt måste granskas.
Fru talman! Det är förvånande att bara två partier tycker att det är viktigt att ge svenska folket insyn i den största mutskandalen i historisk tid, som dessutom har tilldragit sig i statliga bolag. Jag vill yrka bifall till reservationen.
</anforandetext>
<intressent_id>0331967573912</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01NU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>129873</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09123/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
