<anforande>
<dok_hangar_id>2348151</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09112</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:112 Måndagen den 10 maj</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>2004-05-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2003/04:430 om Sveriges linje i Världsbanken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>714D9F7F-DC95-4F62-A586-FC10362C53D0</anforande_id>
<anforande_nummer>2</anforande_nummer>
<talare>LOTTA N HEDSTRÖM (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Tack, statsrådet, för ett tämligen fylligt svar. Vad den här diskussionen handlar om - för det är ju litet väl mycket initierat prat - är möjligheten för Sverige att påverka de stora finansiella institutionerna att arbeta i de fattigas tjänst och med ett hållbarhetsideal framför ögonen. Det handlar om tre viktiga rapporter som faktiskt är beställda, som man mer eller mindre har förkastat. Vad jag förstår håller Gunnar Lund och den svenska regeringen i allt väsentligt med Världsbanken om kritiken mot rapporterna och att man i princip inte beaktar dem.
Vi kan börja med den rapport som behandlar hur man har arbetat med att reformera ekonomierna i utvecklingsländerna under de gångna 20 åren, den rapport som heter SAPRI, 
Structural Adjustment Participatory Review
Initiative
 - ett långt namn. Jag ser att Gunnar Lund för det första inte har besvarat min konkreta fråga om man är nöjd med den rapportering som har givits om rapporten. Som helhet misstror man rapporten och dess inriktning på lokal närvaro och lokalt deltagande. Det gör också Gunnar Lund. I stället vill man ha en handelsliberal linje.
I dag har man övergivit SAP, Structural Adjustment Program, och pratar i stället mycket om så kallade PRSP, 
Poverty Reduction Strategy
Papers
, som i allt väsentligt är en förlängning av SAP.
Dessa PRSP måste nå ut till, ledas av och ta hänsyn just till lokalsamhällets representanter. Därför är min fråga till Gunnar Lund hur regeringen arbetar för att påverka Världsbanken och de finansiella institutionerna för att få en förankring av PRSP och därmed kunna tillämpa så kallade fattigdoms- och sociala konsekvensbedömningar, PSIAS. Det finns nog ingen värld som är så full av förkortningar som den här.
När det gäller miljökonsekvensanalyser har jag ett vackert citat från ett nätverk som arbetar med just Bretton Woods-institutionerna. Där sägs: PRSP från vitt skilda länder uppvisar en betydande uniform stil i ordval, process, form, innehåll och även i råden och föreskrifterna. Med några undantag erbjuder PRSP betydande bevis för att makroperspektivet styr det nationella perspektivet, det globala styr det lokala, det teoribaserade styr det praktiska, och - slutligen - det tekniska styr det politisk-ekonomiska. Det här är alltså en förlängning av SAP. Hur vill ni arbeta med PRSP så att det blir bättre än vad SAP var?
</anforandetext>
<intressent_id>0699787174310</intressent_id>
<rel_dok_id>GR10430</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128779</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09112/#anf2</protokoll_url_www>
</anforande>
