2348148 GR09109 Riksdagens protokoll 2003/04:109 Onsdagen den 5 maj 2003/04 109 2004-05-05 00:00:00 Verksamheten i Europeiska unionen under 2003 föredragning av utskottsärende med eventuell debatt F9D86773-A757-4AB4-9F62-D5FEA57E370B 28 KENNETH G FORSLUND (s) s Fru talman! I dag är en dag då vi både gläds, förskräcks och förstummas. Vi gläds i dag åt det faktum att EU i lördags utvidgades från 15 till 25 länder. Vi gläds åt att EU därmed tar ett rejält kliv mot att bli en alleuropeisk organisation. Till och med Vänsterpartiet och Miljöpartiet gläds med de tio nya medlemsstaterna åt att de nu är en del av ett självvalt europeiskt samarbete som syftar till social och ekonomisk utjämning, fred och demokrati. Ändå skulle Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligen glädjas ännu mer åt att Sverige gick ur detta samarbete. Hur de två glädjeämnena går ihop vet nog endast vänsterpartister och miljöpartister. Vi förskräcks över den nyhet som nått oss på morgonen i dag om detonerade bomber i Aten. Lyckligtvis blev ingen dödad, men det förskräcker naturligtvis extra mycket med sådana här attentat i en stad som om bara några månader är platsen som hela världens uppmärksamhet riktas mot i samband med de olympiska spelen. Terrorismen förskräcker. Vi förstummas över det faktum att Kuba brutit de diplomatiska kontakterna med EU-länderna. EU:s kritik av massarresteringar och fängslande av politiskt oppositionella blev för mycket för Fidel Castro. Inte nog med att de diplomatiska kontakterna frysts, Kuba vägrar dessutom att ta emot bistånd från EU-länderna, ett bistånd som från Sverige förra året uppgick till 22 miljoner kronor. Nu kommer ett hårt prövat folk att utsättas för ännu svårare prövningar. Det finns inte ord - i varje fall inte lämpliga ord - för vad vi känner för situationen på Kuba. Man blir stum. Ändå får vår kritik av diktatur och missförhållanden aldrig tystna. Vi gläds. Vi förskräcks. Vi förstummas. Det är väl lite så vi var och en kan känna inför EU. Grundtanken att fria demokratiska stater samarbetar är god. Det mesta av det som sker och beslutas i EU är bra, men visst finns det saker som är mindre bra. Därför är det viktigt att Sverige är ett aktivt land i EU-samarbetet. Den här debatten handlar till stor del om vad som varit, men också om vad som ska komma. 2003 var ett mycket intensivt år i EU-arbetet med processen som ska leda fram till en ny samlad grundlag för EU-arbetet, den svenska EMU-omröstningen och debatten kring Irakkriget. Just hanteringen av den senare frågan lämnar en hel del att önska. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken - eller i detta fall snarast bristen på - var ett bakslag för EU-arbetet under 2003. Det gör det desto viktigare att Sverige och de övriga medlemsstaterna engagerar sig än mer i detta politikområde. Sverige deltar genom medlemskapet i Europeiska unionen i ett samarbete vars uttalade strävan är att förhindra krig på den europeiska kontinenten. EU har starkt bidragit till att bevara freden i Västeuropa de senaste 50 åren. Unionens fortsatta fördjupning och utvidgning är även i fortsättningen det bästa instrumentet för att varaktigt säkra ett förtroendefullt och nära samarbete mellan Europas stater. Möjligheten till integration i EU har en stark dragningskraft. Integrationen är i sig själv säkerhetsbefrämjande. Denna integration förutsätter demokrati och goda grannrelationer. Deltagandet i unionen utvecklar ömsesidig solidaritet, gemensamma värderingar och gemensamma politiska intressen. Arbetet i EU vilar på höga ideal och ambitiösa långsiktiga mål. Det är en bra grund att stå på, men det krävs mer för att få det att fungera. Det behövs funktionella beslutsformer och öppenhet, och det är därför EU behöver en samlad grundlag. Förslaget till ny grundlag är ett angeläget förtydligande av samarbetets natur och omfattning genom att reglerna förs samman i en samlad och välstrukturerad grundlag. Tyvärr var det inte möjligt att på toppmötet i december förra året slutförhandla förslaget till grundlag, men sedan i slutet av mars är förhandlingarna återupptagna, och förhoppningsvis finns det ett färdigt förslag som toppmötet den 17-18 juni kan ställa sig bakom. Avslutningsvis vill jag ta upp det arbete som pågår inom ramen för det som kallas Lissabonprocessen. Målet för denna är att EU ska bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi till år 2010. I detta arbete är full sysselsättning en central komponent. Det är mycket tillfredsställande att detta arbete har en hög prioritet inom EU. Dessutom kommer Lissabonstrategin att vara ett värdefullt redskap för att integrera de nya medlemsländerna i det europeiska samarbetet. Fru talman! Till slut vill jag med detta yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande nr 10. 0257612529618 GR01UU10 N 2010-01-01 00:00:00 128443 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09109/#anf28