<anforande>
<dok_hangar_id>2348148</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09109</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:109 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>109</dok_nummer>
<dok_datum>2004-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Djurskydd m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>61BB32C6-9EAA-4DF0-AC88-64368B71C83F</anforande_id>
<anforande_nummer>205</anforande_nummer>
<talare>LEIF BJÖRNLOD (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! När jag tog fram den här motionen som jag skrev tidigare i år, eller om det var förra året, läste jag igenom den noggrant, fru talman, och jag fann att den var väldigt bra. Jag vill i min blygsamhet bara säga att den har mycket goda yrkanden, men tyvärr framkommer inte det i rubriceringen. Man har kallat den för 
Förbud att hålla exotiska djur
. Det är den absolut sista meningen i min motion, där jag skriver: Eventuellt måste ett totalt förbud för hållande av exotiska djur som sällskapsdjur införas.
Men innan det hade jag faktiskt krävt några andra saker. Och det är de sakerna som jag tycker är viktiga.
Det ena är att jag skulle vilja ha en kartläggning av handeln med exotiska djur. Det är nämligen så att det finns förbud mot att föra in djur i Sverige, javisst. Men det finns också en ganska betydande avel av djur inom Sverige. Det gäller, som man också skriver i betänkandet, giftormar, skorpioner och spindlar - giftiga spindlar, så kallade svarta änkor.
Detta är alltså djur som det handlas med i Sverige utan någon som helst kontroll. Bland annat sägs det att inom planlagt område får man inte hålla giftiga ormar. Men de giftiga ormarna är precis lika farliga om de befinner sig utanför planlagt område och om det till exempel finns barn i familjen. Det finns en stor och viktig anledning att ta tag i frågan och verkligen kolla upp vad det är vissa grupper handlar med.
Nu har jag sagt det väsentliga. Nu ska jag säga det jag började min motion med. Jag skrev om undulater. Jag pratar om att hålla undulater i bur. Jag känner mig nästan som herr Fiskesjö när jag säger detta. Jag tycker faktiskt inte att det är förenligt med lagskrivningen att man ska kunna hålla undulater och flygande fåglar i små burar. Det är inte förenligt med deras naturliga beteende. Vi har sagt att de ska få ha ett naturligt beteende, och det kan de alltså inte ha. Jag skulle vilja säga med Bertil Fiskesjös ord: Släpp ut burfåglarna.
Sedan kommer naturligtvis ett par favoritmotståndare. Bengt-Anders Johansson var bra, och nu har Jan Andersson sällat sig till den gruppen. 
Jan Andersson tar upp lite filosofiska begrepp och rättsbegrepp. Han säger att människan har rätt att hålla djur. Var står den rätten någonstans? Det enda stället jag vet att det står är i Bibeln, Gamla testamentet. Men den rätten har väl ingen jurisdiktion i Sverige? Det är nog en synnerligen självpåtagen rätt, ungefär som engelsmännen som en gång i tiden sade att de hade rätt att hålla svarta slavar eftersom slavarna inte hade någon själ. Sedan förde de ett förfärligt oväsen i Amerika när det skulle bli näringsförbud för slavhandel. Argumentationen var likartad. Jag ska inte påstå att ni förfäktar slavhandel, men jag tycker att argumentationen är att man betraktar vissa delar av naturen som en resurs som vi människor ska ha rätt att använda efter eget skön.
Jag vet inte om Bengt-Anders Johansson tror på evolutionsteorin eller inte. Men så mycket har jag läst mig till, om man ska tro på naturvetenskapen, att människan genetiskt har så stor likhet med schimpanser och människoapor att det faktiskt på grund av defekter och förändringar finns en större skillnad genetiskt mellan människor. Jag har en precis helt annan uppfattning än vad du har. Jag tror nämligen att djuren och människan bägge tillhör djurriket. Jag minns det från programmet Tjugo frågor. Då påstod Kjell Stensson att "det här tillhör djurriket". Då kom Stig Järrel omedelbart och frågade "djur eller människa?" Stig Järrel räknade tydligen in djur och människa i djurriket. Det gör jag med.
Jag är kanske inte så hemma på att prata om djurens välfärd, men jag förstod Gunnar Goude väldigt väl när han pratade om det - även om jag hajade till när Bengt-Anders tog upp det. Däremot förstår jag mycket väl djurens rätt. För mig har det en juridisk funktion. Så länge vi pratar om djurskydd är det ett objekt som vi ska skydda. Pratar vi om djurens rätt har djuren blivit ett juridiskt subjekt som har vissa rättigheter. Därför talar jag gärna om djurens rätt och ser dem som juridiska subjekt. Då säger ni att de inte kan uttrycka en vilja. Nej, det kan de inte, men det kan inte riktigt små barn göra heller. Men barnen har faktiskt också rätt.
Det är vi som har förmyndarskapet. Det kan jag inte förneka. Därför ska vi sätta upp regler som gynnar djuren. Jag förnekar inte alls att djur kan slaktas och ätas upp. Det kan göras. Det känns för många människor svårt - veganer, vegetarianer och andra. Jag tror faktiskt att vi kommer att hamna i den situationen då vi kommer att få betydligt mycket fler människor som lever utan att behöva slakta och äta djur.
</anforandetext>
<intressent_id>0381231495405</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01MJU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128620</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09109/#anf205</protokoll_url_www>
</anforande>
