2348148 GR09109 Riksdagens protokoll 2003/04:109 Onsdagen den 5 maj 2003/04 109 2004-05-05 00:00:00 Djurskydd m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 50F1F028-8D3E-4F29-B8EE-2B252C6A6040 182 GUNNAR GOUDE (mp) mp Fru talman! Jag kan börja med att säga att jag delar Jan Anderssons uppfattning att vi i Sverige har en bra djurskyddslag. Det är en ramlag som i allmänna ord definierar det som man skulle kunna kalla för välfärd för djur, alltså att djurhållningen ska ske så att djuren mår bra och att djuren har möjlighet till för arten naturliga beteenden. Det är naturligtvis självklart att välfärden ser olika ut för olika arter, så det är inget problem, som Bengt-Anders Johansson tycks tro. Tyvärr har inte de förordningar och föreskrifter som vi har infört för att lagens syften ska omsättas i praktiken hunnit i kapp lagstiftningen än. Där finns det allvarliga brister, och resultatet av dem är det många som har uppmärksammat. Vi är en rad riksdagsledamöter som under allmänna motionstiden har skrivit och påtalat brister som finns i djurhållningen. Det finns motioner i betänkandet och ett 30-tal yrkanden bara från Miljöpartiet som gäller djur inom kött-, mjölk- och äggproduktionen. Det gäller till exempel frågor om nötkreaturen, där man konstaterar att det fortfarande finns kor som står uppbundna under mycket långa tider i ladugårdarna. Det finns fortfarande tjurar, kor och kalvar som inte har tillgång till fritt bete under sommaren, och det finns kalvar som inte har möjlighet att få dia. När det gäller grisar finns det flera motioner som påpekar att grisar på vissa ställen fortfarande hålls i trånga utrymmen och över huvud taget inte får vistas utomhus. Det finns problem med kastrering av griskultingar, kastrering som sker utan bedövning. Man kräver därför att det tas fram åtgärder som gör att kastrering kan ske utan lidande för djuren. Många har talat om svårigheterna när det gäller höns. Vi har från Miljöpartiet fyra motioner om hönsens situation. De gamla burarna finns faktiskt fortfarande kvar, alltså direkt olämpliga burar. Det är förhållanden för fåglarna som inte stämmer med deras behov av ett naturligt beteende. Det är inte bara tillgång till sittpinne och sandbad som gäller, utan det handlar naturligtvis också om möjligheten till det naturliga flockbeteendet. Situationen för slaktkycklingarna är ett stort problem. Man har tagit fram raser av höns där tillväxten hos kycklingarna är mycket snabb, så snabb att kycklingarna får ledförändringar och belastningsskador som medför lidande under uppväxtperioden. Det här är alltihop sådant som man i motioner begär att få åtgärdat på olika sätt. Många motioner handlar om andra djur, till exempel djur som används inom cirkus och djur som finns i djurparker. Intresset för de här frågorna har varit stort, och oron har varit stor i riksdagen över att det inte sker tillräckligt mycket, tillräckligt snabbt för att vi ska vara nöjda med resultatet. Orsakerna till de här missförhållandena framgår faktiskt till en del i Riksrevisionens granskning av bland annat djurtillsynen. Riksrevisionen har visat att det finns tillsynsbrister i myndigheternas djurskyddsarbete. Det gäller brister i kunskaper hos tjänstemän och hos djurhållare, och det gäller brister i samverkan mellan olika myndigheter. Man föreslår från Riksrevisionens sida en rad åtgärder, och utskottet har enigt ställt sig bakom förslagen. Det tycker naturligtvis vi från Miljöpartiet är bra. Riksrevisionens granskning kom i precis rätt ögonblick, när vi tar ett stort steg framåt i djurskyddsarbetet i och med att Djurskyddsmyndigheten, den nya myndigheten, ska börja arbeta och med just de frågor som Riksrevisionen tar upp. Där är tillsynen en viktig bit. Jag skulle vilja säga några ord om just den förändring i tillsynen som är på väg. Tillsynen av djurskyddslagens efterlevnad har hittills fokuserats på att man ska hitta brister av olika slag. Det ligger i gränsområdet till en tillsyn som egentligen handlar om att hindra djurplågeri snarare än att se till att välfärden för djuren är tillräckligt hög. Veterinärerna arbetar på det sättet att de inspekterar om det finns sjuka djur, skadade djur, döda djur, om det är dålig hygien i stallarna eller om djur visar stereotypa beteenden och så vidare - alltihop som ett tecken på att det kan föreligga djurplågeri i sammanhanget. Det är det som man har fokuserat på. Det är riktigt att man gör det i första hand. Däremot kvarstår breddningen av tillsynsuppdraget till att också gälla hela djurskyddslagen, alltså att djuren mår väl och kan ha sitt naturliga beteende så långt det nu går. Vi har en motion kring den frågan, och jag skulle vilja ta upp ett exempel som gäller förprövningen. Det är alltså den prövning som görs när man ska granska om en gård är lämplig för en viss djurhållning. Hittills har det ofta handlat om byggnadstekniska kontroller, om lokalerna är tillräckligt stora, om ventilationen fungerar, om hygienförhållandena är tillräckligt bra, och så vidare. Vi vill från Miljöpartiets sida att man får utvidgningen att gälla även förprövningen, inte bara tillsynen av hur man handskas med de djur som finns på platsen, så att det finns en veterinär som deltar i förprövningen och också kan titta på gården i sin helhet ur ett djurskyddsperspektiv. Det inkluderar då också sådana saker som att se till att det finns möjligheter att uppfylla kravet på tillgång till betesmark när det gäller betesdjur och att det finns skonsamma vägar för att ta djuren ut ur och in i byggnader och ut till transportfordon till exempel när de ska transporteras till slakt utan att det blir stressiga situationer. Vidare ska det finnas möjligheter för djuren till naturligt beteende, till exempel frigång inom lokalerna. Vi föreslår i motionen att den nya Djurskyddsmyndigheten får i uppdrag att ta fram rutiner för en sådan bredare förprövning och för att arbetet för djurens välfärd optimeras. Kanske kan vi så småningom också få ett välfärdsmått på gården. Det är något som vore spännande att ta fram, så att man inte bara arbetar med en lägsta gräns som anger att gården kan accepteras. Jag vill yrka bifall till den reservation som handlar om just detta. Det är reservation 6 under punkt 6. Samtidigt ställer jag mig väldigt frågande till Bengt-Anders Johanssons utläggningar när det gäller välfärden för djur, som jag tycker var lite skrämmande. Jag blev inte alls klar över motiven för att man inte skulle kunna tala om djurs välfärd. Det enda argument jag fick var frågan om konkurrens, att vi genom att ställa de krav som finns i djurskyddslagen skulle minska konkurrensmöjligheten på något sätt. Det var grumligt tänkt och är lite oroande. Jag ska bara kort säga något om minkfarmning. Det är väl just en sådan punkt där man kan pröva tanken om välfärd och djurskyddslagen. Det är helt klart att minkar i de burar som man har på minkfarmen inte har en chans att få leva det liv som djurskyddslagen kräver. Sedan ska jag bara ta upp en sista fråga, fru talman. Det gäller djurtransporterna. Transporterna är ett stort problem. Djurtransporter inom Sverige och inom EU känner vi till. Jag skulle bara vilja ta upp en aspekt. Det är en viktig aspekt, för det gäller de transporter som sker från gården till slakt. Det är en stor del av transporterna. Vi har i en motion föreslagit att man ska utvidga möjligheterna och underlätta för slakt vid gården, alltså att slaktaren kommer till gården i stället för att djuren ska till slakteriet. Den handlar också om möjligheterna att få mobila slakterier. Det skulle betyda mycket för att slippa djurtransporterna, men det skulle också ha fördelen att man underlättar för möjligheten att få lokal förädling och livsmedelsproduktion vid gården. Det gynnar alltså det småskaliga lantbruket, och det skulle vara ett viktigt bidrag för en levande landsbygd även i framtiden. 0281408160607 GR01MJU14 N 2010-01-01 00:00:00 128597 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09109/#anf182