<anforande>
<dok_hangar_id>2348148</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09109</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:109 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>109</dok_nummer>
<dok_datum>2004-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Djurskydd m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D8153D53-C50C-4A5F-949B-0517D95D79A7</anforande_id>
<anforande_nummer>181</anforande_nummer>
<talare>JAN ANDERSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det finns en mångtusenårig tradition hos människan att hålla husdjur. Det finns olika anledningar till att man vill hålla husdjur. Det kan vara för matproduktion, för sällskap eller för att man ska ha dem som dragdjur. 
Formerna för djurhållningen har självfallet förändrats under årtusendenas lopp. I en sådan här debatt är det dock viktigt att slå fast principen att människan har rätt att hålla djur som husdjur för den nytta som djuren kan göra.
Centerpartiet svarar ett oreserverat ja på den frågan. Människan ska ha den rätten. Samtidigt har människan ett ansvar för att behandla djuren väl. Det är ett mänskligt ansvar och en mänsklig skyldighet att ta hand om sina djur på ett vettigt sätt. 
Vi har i dag kanske en av världens mest utvecklade djurskyddslagar i Sverige. Det är för att garantera djuren en bra behandling. För att få nytta av den lagen är det självklart att vi måste ha en djurproduktion i Sverige. Man får inte införa konkurrensvillkor som gör att svensk djurhållning flyttar utomlands.
En kyckling från Brasilien eller ett får från Nya Zeeland har rätt så liten nytta av svensk djurskyddslagstiftning. Om man inte förbättrar konkurrensvillkoren blir konsekvensen att djurhållningen flyttar utomlands.
Jag går då över på en fråga som har ett principiellt värde för mig, och den handlar om pälsdjuren och pälsfarmningen. En hel näring har fått förhålla sig till ett politiskt beslut, men det politiska beslutet har inte fattats i denna kammare utan det gäller ett politiskt beslut om näringsförbud som har fattats på en partikongress. Det skulle vara intressant att höra om det är Vänsterpartiets tolkning att förbudet ska genomföras eller om det är någon annan tolkning som gäller. Det är en för mig principiellt oerhört viktig fråga var besluten fattas i det här landet.
Precis som har sagts i debatten tidigare när det gäller pälsdjursfarmningen bör vi, om vi beslutar oss för att införa ett näringsförbud, i konsekvensens namn också införa ett förbud mot att bära all annan päls än konstgjord päls. Annars får vi importerade pälsar och har ingen möjlighet att påverka. Det är självklart så att det hänger ihop. Jag är intresserad av att höra hur Socialdemokraterna ser på det sambandet.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation 20.
</anforandetext>
<intressent_id>0273732267214</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01MJU14</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128596</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09109/#anf181</protokoll_url_www>
</anforande>
