<anforande>
<dok_hangar_id>2348148</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09109</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:109 Onsdagen den 5 maj</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>109</dok_nummer>
<dok_datum>2004-05-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 11 §) Folkrätt (forts. UU11)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>458D8B75-E428-4BA1-872D-D76AF3F56665</anforande_id>
<anforande_nummer>110</anforande_nummer>
<talare>SERMIN ÖZÜRKÜT (v) replik</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det är inte något USA-hat, däremot är det en fördjupad känsla för fred och för att lösa konflikter med fredliga medel i världen.
Angående Irak, Kosovo och så vidare kan jag säga att dagens globala utmaningar handlar om militarism och terrorism. Det är vi överens om. Det finns ett samspel mellan de två. Vi kan inte prata om preventiva interventioner utan att nämna de två hoten mot nationalstaterna, särskilt i det stora Mellanöstern.
Det ena hotet utgörs av militära interventioner och ockupation, som kan sluta i att nationalstater smulas sönder. Därmed öppnas vägen för omfattande kontroll av naturtillgångar. Det andra hotet utgörs av religiös fundamentalism, både i kristen och muslimsk form. Den ser sin identifikation inte i nationalstaten utan i religionen. Båda hoten har en benägenhet att sudda ut nationsgränserna och nationella administrationer. Det ena lägger grunden för terrorism, och det andra skapar terrorister. På det viset skapar kriget, militära interventioner, mot terrorism mer terrorism.
Så tycker vi i Vänsterpartiet.
</anforandetext>
<intressent_id>0229825314217</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01UU11</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128525</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09109/#anf110</protokoll_url_www>
</anforande>
