<anforande>
<dok_hangar_id>2348144</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:105 Torsdagen den 29 april</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>2004-04-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Fri- och rättighetsskyddsfrågor (forts. KU12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>751AC7B7-2C09-4433-9BC9-ECDFB14D7DF8</anforande_id>
<anforande_nummer>97</anforande_nummer>
<talare>BILLY GUSTAFSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Låt mig börja med att säga att Anders Bengtsson, min utskottskollega, och jag har delat upp det här betänkandet om fri- och rättighetsskyddsfrågor. Jag kommer att kommentera fyra av områdena, med sammanlagt sju reservationer. Anders Bengtsson kommer senare att kommentera en del av de övriga.
Låt mig först, herr talman, på samma sätt som tidigare debattörer konstatera att ett liknande motionsbetänkande behandlades av riksdagen i mars förra året. Det var en utförlig beskrivning av de olika ståndpunkterna och argumenten för och emot desamma. Det är i princip identiska förslag i dag som det var då, för drygt ett år sedan. Betänkandet den här gången är förhållandevis översiktligt, vilket jag också ska försöka vara. 
Inledningsvis vill jag yrka bifall till majoritetens förslag och avslag på samtliga reservationer.
Inom området Förstärkt skydd för fri- och rättigheter finns det reservationer från Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Förslagen handlar bland annat om att upphöja Europakonventionen till grundlag, om att tillsätta en utredning syftande till att stärka de medborgerliga fri- och rättigheterna, om att via en värdekommission stimulera till debatt om mänskliga fri- och rättigheter och om inrättande av en rättighetslista för medborgarna visavi bland annat våra myndigheter. 
Jag har några korta kommentarer om förslagen. Låt mig då börja med att konstatera att det nya som har hänt sedan behandlingen för drygt ett år sedan är att vi nu har en avisering om en samlad översyn av regeringsformen. Den översynen har, såvitt det går att överblicka, egentligen bäring på samtliga de förslag som jag kommer att kommentera. Såvitt jag har förstått förberedelsearbetet inför översynen av regeringsformen eftersträvas en så bred samsyn som möjligt när det gäller vad det är man ska titta på, inte nödvändigtvis vad det kommer att resultera i. Jag tycker att det vore olämpligt om riksdagen i det här förberedelseskedet föregrep den kommande utredningen och därmed tog bort möjligheten att förutsättningslöst ta sig an den här uppgiften. 
Vad gäller det sakliga innehållet i förslagen har vi från utskottsmajoritetens sida samma uppfattning som vid behandlingen för drygt ett år sedan. Jag ska för tids vinnande, herr talman, inte upprepa motiven. Jag tror att de är väl kända. 
Jag kan fortsätta mitt kommenterande genom att konstatera att Kristdemokraterna i en reservation har krävt att samvetsfriheten införlivas i rättighetskatalogen i regeringsformen. Man menar från deras sida att det inte ska gå att tvinga personer, främst anställda inom sjukvården som hyser samvetsbetänkligheter, att delta i viss verksamhet. Det skulle exempelvis kunna handla om att delta vid utförandet av aborter.
Den här frågan har behandlats utförligt tidigare både inom sjukvården och inom utbildningsväsendet. Jag kan gå så långt tillbaka som till 1993 när det tillsattes en utredning som lämnade ett betänkande året därpå. Det fördes ett resonemang om önskvärdheten och möjligheten hur man i så fall skulle konstruera en samvetsklausul. Man kom fram till att övervägande skäl talade mot en sådan ordning.
Det hände emellertid någonting med stöd av den här nämnda utredningen. Det var att man föreslog att det skulle skapas en möjlighet att överklaga beslut om dispensansökningar som hade avslagits. Det infördes också en sådan möjlighet 1996. Så sent som våren 2003 avstyrktes en motion med liknande yrkanden som nu framförs.
Låt mig bara konstatera att det naturligtvis finns situationer där det kan uppstå konflikter mellan å ena sidan en enskilds personliga eller religiösa övertygelse och krav på att delta i viss obligatorisk utbildningsverksamhet eller att utföra vissa typer av uppgifter å den andra. Frågan är emellertid om det är lämpligt eller önskvärt att reglera en sådan konfliktsituation och hur den ska lösas i en grundlag. Bedömningen från majoritetens sida är att det inte är lämpligt. Det är bättre att en sådan fråga löses där den uppstår, inte i en grundlagsreglering.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern vill också förstärka den så kallade negativa föreningsfriheten. Här tycker jag att det finns anledning att notera att varje medborgare är skyddad mot tvång att delta i vissa typer av aktiviteter i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat likvärdigt hänseende.
Frågan om negativ föreningsfrihet har inte bara behandlats i mars förra året utan en mängd gånger dessförinnan och med i princip samma motiv för och samma argument emot. Jag nöjer mig nu med att konstatera att om reservanterna skulle få som de vill blir det inte minst av praktiska skäl problematiskt att grundlagsreglera en sådan tingens ordning. Om man skulle göra det måste man klara ut hur en sådan reglering i så fall ska se ut.
Herr talman! Vi har inte sett att det finns skäl som talar för att ytterligare förstärka rätten för den så kallade negativa föreningsfriheten.
Apropå rätt har de borgerliga partierna också reserverat sig i fråga om äganderätten. Det finns en rätt för den enskilde, men det kan uppstå situationer där den enskildes rätt beträffande ägande kan komma att stå i konflikt med det allmänna och där flertalets intressen skulle kunna väga tyngre. I sådana situationer finns det en inskränkning i äganderätten. Jag anser att det är en rimlig avvägning i utformningen i dag. Därför tycker jag alltså inte att det finns anledning att bifalla det yrkandet.
Det som har hänt och som jag var inne på och som flera har pratat om är att ett förberedelsearbete har påbörjats med en författningsutredning. Jag tycker att det finns alla skäl i världen att avvakta den processen. Det vore olyckligt om riksdagen nu skulle fatta delbeslut som binder upp den processen. 
Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
</anforandetext>
<intressent_id>0933424396309</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01KU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128206</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09105/#anf97</protokoll_url_www>
</anforande>
