2348144 GR09105 Riksdagens protokoll 2003/04:105 Torsdagen den 29 april 2003/04 105 2004-04-29 00:00:00 Val och regeringsbildning 2103ED39-2C61-4475-A174-A2D02EE1FDBD 4 KERSTIN LUNDGREN (c) c Fru talman! Demokrati för ett nytt sekel - om det skulle vi nu kunna föra samtal - ett sekel som präglas av andra, helt andra förutsättningar än vad som gällde när 1900-talet var ungt. Det är förvisso 30 år sedan vi fick en ny grundlag, men det är en grundlag som vilar på sin långa historia av svensk ordning. Nu har vi, som sagts tidigare, en helt annan situation. Vi befinner oss i en värld som på många sätt känns både nära och långt borta. Vi måste klara att bygga en demokrati för en ny tid, en demokrati i flera plan, en demokrati som byggs underifrån, från den enskilde medborgaren, som i sin tur delegerar makt inte till ett enda ställe, inte enbart till denna kammare, utan till flera valda församlingar. På den grunden, att försöka skapa en starkare delaktighet och ett starkare medborgarengagemang, vill vi söka oss fram i en ny författning, en författning som vi hoppas ska kunna drivas fram inte i slutna rum utan i öppna rum och i ett öppet och engagerande samtal med medborgare, med föreningsliv och med olika intressen i vårt samhälle, med syfte att kunna stärka medborgarnas makt. Det här betänkandet präglas, som har sagts, i mångt och mycket av att utredningar har aviserats eller redan är påbörjade. Låt oss hoppas att författningsutredningen också kan komma, såsom tidigare har sagts, under våren och att vi inte hamnar i en långdragen startsträcka i den här frågan. Det skulle vara förödande. Vi har i och för sig sett en del andra exempel - vi har pratat om tillväxtfrågor och annat - som lämnar en del i övrigt att önska. Måtte regeringen därför denna gång vara mer kraftfull och verkligen leva upp till vad man har startat, så att vi får en författningsöversyn som kan påbörjas snart. Jag har dock två frågor som delvis berör författningsöversynen. Det är naturligtvis val och regeringsbildning. De valfrågor som berörs i det här betänkandet är personvalsfrågorna, skilda valdagar, proportionalitet och rösträttsfrågor - allt i syfte att stärka medborgarna utifrån vår horisont när vi söker lösningar. Det leder oss till att vi behöver ett förstärkt personval. Det leder oss till att vi behöver skilja på valdagarna utifrån perspektivet att medborgarna delegerar till olika valda församlingar. Det leder oss till att vi måste försöka förstärka rösträtten. En av de punkter som vi lyfter fram i den delen här och nu är förslaget att man ska ha rösträtt från det år man fyller 18 år. Det är ett litet steg må tyckas, men det är en viktig signal. En annan fråga som hänger samman med det är naturligtvis möjligheten till folkomröstningar, och att i de kommunala folkomröstningarna eller i andra folkomröstningar ha möjligheter att vidga kretsen av dem som får vara delaktiga. Vi hade för knappt ett år sedan en debatt kring de här frågorna. Från vår sida tycker vi att det är rimligt att man öppnar lagstiftningen så att den här församlingen eller andra valda församlingar har möjligheter att avgöra personkretsen i samma skede som man bestämmer frågor och annat i folkomröstningen. Det vill vi göra möjligt genom reservation nr 5, som jag yrkar bifall till. Sedan har vi frågan om de punkter som berörs av Vallagskommittén. Det är dels proportionalitetsfrågor, dels motioner som handlar om spärrar till landsting. Vi håller naturligtvis fast vid dem, men vi konstaterar att frågorna är föremål för övervägande på annat ställe. Det gäller också frågan om funktionshindrade. Återigen: Det handlar om att utvidga, öka, möjligheterna för alla medborgare att utöva sin makt, att rösta. Här är det viktigt att vi tar fasta på och försöker undanröja de hinder som finns. Det finns en reservation i betänkandet som man kanske tycker att vi borde stödja. Men vi väljer att inte göra det dels därför att vi i Vallagskommittén jobbar med frågorna om att stärka möjligheterna för funktionshindrade, dels därför att det är en väldigt ny lagstiftning. Att i det här skedet komma och kräva en utvärdering har inte känts som rätt tidpunkt, utan vi ser att här får vi först och främst avvakta Vallagskommitténs hantering av dessa frågor. På ett område rör vi oss dock utanför författningsutredningar och kommittéer. Det gäller då valkretsfrågorna. Det som Tuve Skånberg säger kan låta bestickande, nämligen att det inte finns några län, utan det finns bara Västra Götalands län - inte Skaraborgs län, inte Bohus län och så vidare. Vi ser dock att vi i valkretsperspektivet mycket väl kan använda oss av det begreppet. Men det innebär inte att de får en klassisk länsfunktion tillbaka à la 1600-talet och framåt, utan det handlar om att vi använder ett begrepp som är väl känt av medborgarna, som stärker deras identitet och som kan underlätta för dem att följa valet i den egna regionen. Vi yrkar således alltjämt bifall när det gäller frågan om att ändra namn avseende valkretsen Västra Götaland. Till sist har vi regeringsbildningen. Utifrån att medborgarna delegerar sin makt, delegerar till olika plan, och utifrån vår horisont när det gäller att stärka de direktvalda församlingarna finns det också all anledning att se över hur vi, i det här fallet, kan stärka riksdagens makt i relation till regeringen. I det sammanhanget har vi en motion som rör just regeringsbildningen i syfte att stärka riksdagens möjligheter att efter ett val avgöra denna fråga. Vi utgår från att det kommer att diskuteras mycket livligt i den fortsatta diskussionen. Vi ser också att det underlag i form av rapporten i fråga, som jag också vill anbefalla, underlättar för en sådan fortsatt diskussion. Tack för det! får jag väl säga till dem som har verkat och som har tagit fram rapporten. Fru talman! Jag nöjer mig, som sagt, med att yrka bifall till reservation nr 5 i betänkandet. I övrigt har några andra redan tidigare berört några reservationer som jag också kommer att stödja. 0155487380917 GR01KU13 N 2010-01-01 00:00:00 128113 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09105/#anf4