<anforande>
<dok_hangar_id>2348144</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:105 Torsdagen den 29 april</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>2004-04-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Fri- och rättighetsskyddsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B9A64B48-F641-4880-B9B9-1122AC016691</anforande_id>
<anforande_nummer>29</anforande_nummer>
<talare>LISELOTT HAGBERG (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>
Fru talman! För ungefär ett år sedan debatterade vi ett liknande betänkande som det vi debatterar här i dag. Den gången hade betänkandet föregåtts av en djupare behandling. I år har konstitutionsutskottet valt att behandla de aktuella motionerna på ett förenklat och översiktligt sätt.
När man läser betänkandets rubrik kan det tyckas märkligt med tanke på att ämnet både är tungt i sig och grundläggande för människors liv och livskvalitet. Ett ämne som fri- och rättighetsskyddsfrågor är något som berör eller borde beröra oss varje dag på ett eller annat sätt.
För oss liberaler är det själva grunden i vår ideologi och övertygelse, kampen för större frihet. Var och en ska ha rätt att förverkliga sina drömmar om ett gott liv. Politiken ska riva hinder och skapa förutsättningar, inte bestämma hur vi ska leva våra liv. Därför sätter vi mångfald före enfald och tolerans före intolerans.
Människors fri- och rättigheter har utvecklats och utvecklas alltjämt. Vi kommer inte att få uppleva den dag då vi kan sätta oss med armarna i kors och säga: Nu är arbetet fulländat. Många är nämligen de människor som kämpat och kämpar för större frihet och rättighetsskydd. Samtidigt arbetar andra i motsatt riktning.
Betänkandet behandlar drygt tiotalet rubricerade ämnen. Jag tänkte beröra ett par av dem.
För en tid sedan debatterade vi här i kammaren frågor som gäller människors rätt att både tillhöra trossamfund och rätten att helt stå utanför ett sådant. Enligt lagen om trossamfund gäller inte ett avtal eller ett löfte som strider mot en sådan bestämmelse. Bestämmelsen innebär att varje trossamfund måste ge den som vill möjlighet att utträda ur samfundet.
När det gäller rätten att ansluta sig till en förening borde rimligen också följa en rätt att utan sanktion utträda ur en förening. Enligt den tolkning som Europarådets organ i Strasbourg gett Europakonventionen är också den negativa föreningsfriheten skyddad på svensk arbetsmarknad.
Trots att Arbetsdomstolen vid flera tillfällen klargjort att en medlem i en facklig organisation har rätt att lämna en organisation på egen begäran förekommer det fortfarande att fackliga organisationer nekar eller ställer upp hinder då en medlem önskar att utträda.
Rätten att stå utanför en förening är alltså inte något självklart i vårt land. Regeringsformen ger inte tillräckligt skydd i detta avseende. Regeringen bör därför lägga fram ett förslag i syfte att förstärka skyddet för den enskildes rätt att stå utanför en organisation.
Fru talman! Jag har för avsikt att fortsätta min argumentation på temat förändringar i regeringsformen. I 2 kap. 15 § står nämligen följande: "Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet." Vår uppfattning är att homosexuella, bisexuella och transpersoner även bör omfattas av regeringsformens förbud mot missgynnande.
Efter många års diskussioner har bestämmelsen om hets mot folkgrupp utvidgats till att omfatta hets med anspelning på sexuell läggning. Det tycker vi är positivt. Men det är bekymmersamt att lagens utformning innebär att transpersoner utestängs från skydd mot hets. När nazister hetsar gör de ingen skillnad på å ena sidan homo- och bisexuella och å andra sidan transpersoner.
Öppenhet och respekt gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner är en förutsättning för alla människors rätt och möjlighet att kunna leva ett värdigt liv oavsett sexuell läggning eller könstillhörighet. Det finns alltför många exempel på att människor behandlas på ett intolerant och diskriminerande sätt just för att de är homosexuella, bisexuella eller transpersoner. Människors trakasseras och missgynnas dagligen, vilket är helt oacceptabelt.
Vi vet alla att riksdagen har gjort olika typer av uttalanden under en rad av år bakåt i tiden till stöd för de grupperna. Men det räcker inte. Trots riksdagens olika ställningstaganden diskrimineras fortfarande homosexuella, bisexuella och transpersoner. Vår uppgift är att arbeta för ökad tolerans och respekt för människors rätt att välja vem de vill leva med.
Så länge en människa inte skadar andra människor eller inskränker en annan människas frihet måste hon eller han ha rätt att välja vilket liv hon eller han vill leva och bli respekterad för just det valet.
Fru talman! Arbetet med att bekämpa diskriminering, våld och hot mot homosexuella, bisexuella och transpersoner måste bedrivas på olika nivåer. Samarbetet inom EU handlar inte bara om att skapa förutsättningar för tillväxt och välstånd. Ytterst handlar det om att Europas länder ska arbeta gemensamt för demokrati och mänskliga rättigheter.
EU har tagit ställning för sexuellt likaberättigande och har därmed spelat en viktig roll för att stärka homo- och bisexuellas situation. De länder som om bara någon dag kommer med i EU-gemenskapen har avskaffat förbud mot homosexualitet och rensat i annan diskriminerande lagstiftning.
EU:s handlingsprogram för att motverka diskriminering ger stöd för projekt där frivilliga organisationer och arbetsmarknadens parter utvecklar nya metoder för att motverka diskriminering. Det handlar om det så kallade EQUAL-programmet.
Vid närmare granskning har det visat sig att av ett stort antal projekt som beviljats stöd är det bara ett fåtal som specifikt handlat om diskriminering på grund av sexuell läggning. Inget projekt har uttryckligen inkluderat diskriminering på grund av könsidentitet.
Här är det viktigt att vi engagerat agerar på ett lämpligt sätt inom EU så att framtidens satsningar mot diskriminering på ett bättre sätt lyfter fram det behov som finns av att utveckla nya metoder för att förebygga och motverka diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation nr 13, men vi står förstås bakom alla reservationer där Folkpartiet finns med som undertecknare.
</anforandetext>
<intressent_id>0367418588113</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01KU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128138</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09105/#anf29</protokoll_url_www>
</anforande>
