<anforande>
<dok_hangar_id>2348144</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:105 Torsdagen den 29 april</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>2004-04-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>61D8D5DB-1418-49AA-BFF8-B96FC111E6FA</anforande_id>
<anforande_nummer>128</anforande_nummer>
<talare>SVEN GUNNAR PERSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det var med skräckblandad förtjusning som jag följde döttrarna in i de kluriga och sluga ridskolehästarnas boxar för att hjälpa till med att tränsa och sadla. Förtjusning över att se alla tjejernas, för det var nästan bara tjejer, glädje och engagemang. En viss skräck inför vad hästarna kunde ta sig till med en fumlig och famlande hjälpreda med mycket begränsad erfarenhet av dessa vackra och kraftfulla djur.
När jag fick regeringens skrivelse 
En
handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn
 tänkte jag att regeringen måste ha befunnit sig i en liknande situation. Förtjusningen uttrycktes i tidigare och nuvarande jordbruksministrars kraftfulla framträdanden inför hästriksdagar och andra sammanhang där hästfolk samlats. Nu skulle det minsann bli en sammanhållen hästpolitik! En utredning tillsattes som levererade ett innehållsrikt material. Sedan övergick ministern likt hjälpredan i hästboxen till famlande, fumlande och fegande. Den sammanhållna hästpolitik som stolt annonserats blev snart, fyra år efter det att utredningen presenterat sitt resultat,  transmuterad till en skrivelse där nya kartläggningar, analyser, överväganden och uppdrag annonserades. Oppositionens konstruktiva förslag till förbättringar avslås reflexmässigt. Det som inte tagits fram under de tre, fyra år ska vi få vänta ytterligare på. Annat kommer inte alls att tas upp. Detta duger inte, herr talman.
Jag delar regeringens och utskottets syn på hästsektorns viktiga roll i samhället, med tiotusentals arbetstillfällen och en omsättning inklusive spelområdet på uppemot 20 miljarder kronor. Betänkandet belyser också hästhållningens växande betydelse för landsbygden och jordbruksföretagen och för det öppna landskapet samt som meningsfull fritidssysselsättning för många barn, ungdomar och vuxna.
Det är därför glädjande, herr talman, att en majoritet här i kammaren kommer att se till att det blir två tillkännagivanden till regeringen. Dels vill vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande om en samlad kraftfull hästpolitik. Dels efterlyser vi i form av en reservation som har en bred uppslutning än en gång förslag från regeringen om förenklingar av systemet med förordnande av tävlingsveterinärer som riksdagen beslutade om för tre år sedan. 
Bägge dessa frågor har Kristdemokraterna drivit under lång tid, och jag är glad för att utskottskamraterna, utom socialdemokrater och vänsterpartister, nu står bakom förslagen.
Herr talman! Kristdemokraterna står bakom inte mindre än elva reservationer med förslag till förbättringar av betänkandet. Jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation 15. Jag vill kort beröra några av de förslag som vi för fram i reservationerna.
Ridning är en av de största handikappidrotterna med över 4 000 aktiva ryttare. Regeringen bör utreda vad som kan göras för att ytterligare stärka denna form av rehabiliteringsinsatser och ta till vara hästens betydelse för sjuka och handikappade.
Ridsporten bör vara skattefri när den bedrivs i motionssyfte och är en friskvårdsförmån.
Ett tredje år bör införas i hippologutbildningen, och en utredning bör göras om möjligheterna att finansiera hela denna högskoleutbildning enligt samma principer som normalt gäller för högskoleutbildning. Särskilda insatser bör göras för att få fler ridinstruktörer att inrikta sig mot unghästutbildning eftersom det finns en brist på detta område. För att öka antalet hovslagare bör den nuvarande utbildningen utvidgas med en lärlingsutbildning på distans.
Herr talman! Slutligen vill jag bara påminna om att jag i ett särskilt yttrande tar upp frågan om hästsektorn och jämställdhet. I vår motion med anledning av regeringens skrivelse påpekar vi behovet av en oberoende genomgång av hur förhållandena ser ut när det gäller förutsättningar att bedriva verksamhet som domineras av flickor i förhållande till verksamhet som domineras av pojkar. Betänkandet hänvisar till projektet Idrottsresurser på lika villkor, som enligt uppgift ska slutredovisas under denna månad. 
Herr talman! Jag hoppas innerligt att redovisningen kommer att vara mer substantiell än projektets hemsida, där det under rubriken "Sanningar och myter" står: "Bla, bla." Under rubriken "Månadens krönika" står det: "Bla, bla" och under rubriken "Kunskapsbank" står det: "Bla, bla". Det är alltså inte fråga om någon tolkning från min sida, utan det står så.
Det är mycket angeläget att resultatet av detta projekt analyseras noga och att regeringen vid behov snabbt återkommer till riksdagen med förslag beträffande fördelningen mellan kvinnor och män och mellan flickor och pojkar av samhällets resurser till idrotten.
</anforandetext>
<intressent_id>0758217192418</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01MJU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128237</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09105/#anf128</protokoll_url_www>
</anforande>
