2348143 GR09104 Riksdagens protokoll 2003/04:104 Onsdagen den 28 april 2003/04 104 2004-04-28 00:00:00 Skadeståndsrättsliga frågor föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 09F44999-ADAA-4AD2-8338-C64D6A3A5B79 198 ANNELI SÄRNBLAD STOORS (s) s Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Herr talman! När någon avlider genom skadeståndsgrundande handling kommer dödsfallet i regel mycket plötsligt och oväntat och ibland på ett våldsamt sätt. Den sorg och saknad, den fruktansvärda tomhet man känner finns det nog inga ord i världen som kan beskriva. Det är helt naturligt att man drabbas av psykiskt lidande, och behovet av att få hjälp och stöd är stort och enormt viktigt. Den efterlevande ska normalt inte behöva styrka sina psykiska besvär, sitt psykiska lidande, med läkarintyg eller annan bevisföring. Det är bara om de psykiska besvären blir särskilt omfattande som särskild bevisning kan behövas. Herr talman! När det gäller bevisproblem erinrar utskottet om att Högsta domstolen genom en dom hösten 2000 kan sägas ha infört en bevislättnad för psykiska besvär som tillfogats på grund av att en nära anhörig har avlidit genom uppsåtlig och därmed jämförlig handling. Enligt propositionen från 2000 om ersättning för ideell skada, som har belysts från talarstolen tidigare och som gäller sedan den 1 januari 2002, är det så att en nära anhörig till den som dödas genom en skadeståndsgrundande handling har rätt till ersättning för personskada som åsamkats den anhöriga till följd av dödsfallet. Herr talman! Ersättning tillkommer den som stått den avlidne särskilt nära. Där preciserar inte lagen exakt vem, men det är naturligtvis främst make, maka, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar. Det föreligger en lagreglerad rätt till skadestånd oavsett om dödsfallet har skett uppsåtligt, av grov oaktsamhet, av oaktsamhet som inte är att betrakta som grov eller när den skadeståndsskyldige har strikt skadeståndsansvar. Ersättningen omfattar kostnader, inkomstförluster och ideella förluster till följd av skadan. De ideella förlusterna ersätts som fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur som sveda och verk, skada av bestående art eller annat stadigvarande men. Herr talman! Det Mia Franzén belyste handlade, som hon själv nämnde, om psykiskt lidande. Jag tror att lagstiftningen som den ser ut i dag innehåller precis det. Man får i dag ersättning för psykiskt lidande. Jag övergår nu till reservationen om det allmännas skadeståndsansvar. Här hänvisar vi socialdemokrater till 3 kap. i skadeståndslagen från 1972, där det finns särskilda bestämmelser om skadeståndsansvar för arbetsgivare och det allmänna. En arbetsgivare är ansvarig för person- eller sakskada som vållas av arbetstagaren genom fel eller försummelse i tjänsten och för ren förmögenhetsskada om arbetstagaren vållar skadan genom brott. Om en skada inträffat vid myndighetsutövning hos stat och kommun sträcker sig ansvaret längre. När fel eller försummelse har begåtts vid myndighetsutövning svarar det allmänna inte bara för personskada utan också för ren förmögenhetsskada. Herr talman! Staten eller en kommun ska också ersätta ren förmögenhetsskada som orsakats av en myndighet genom fel eller försummelse, om man lämnat felaktiga upplysningar eller felaktiga råd om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. När det gäller kränkningar i skolans värld, som många ungdomar tyvärr utsätts för i dag, det vill säga mobbningen, tillsatte regeringen en särskild utredare 2003. Häromdagen redovisade utredaren Bertil Bengtsson sina förslag i ett delbetänkande till utbildningsminister Thomas Östros. Han föreslår en ny lag som innebär förbud mot kränkande behandling. Det omfattar barn från ett års ålder i förskolan till vuxenelever. Enligt det förslag som utredaren föreslår ska fallen drivas som vanliga skadeståndsprocesser i tingsrätten. Han föreslår även att yngre barn och deras föräldrar ska kunna vända sig till Barnombudsmannen för att få råd och hjälp. Om riksdagen framöver beslutar enligt de förslag som utredaren har lagt blir det en diskrimineringslagstiftning och en omvänd bevisbörda som i arbetsrätten. Det ställer krav på kommuner och skolor att bevisa att man har gjort vad man har kunnat. Detta, herr talman, kommer vi att debattera vidare i framtiden. När det gäller reservationen om skadeståndsansvar för multinationella företag från Vänsterpartiet och Tasso Stafilidis säger Socialdemokraterna att det är mycket viktigt att vi deltar aktivt i det internationella arbete som rör dessa frågor. År 1976 förhandlade medlemsländerna inom OECD fram riktlinjer för multinationella företag som innehåller gemensamma rekommendationer till företagen från medlemsländernas regeringar. Dessa har omförhandlats flera gånger, senast år 2000. Vid den senaste revideringen breddades riktlinjerna till att gälla företagens verksamhet i alla länder och att även omfatta företagens arbete med miljö och mot korruption. År 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan näringslivet att ta globalt ansvar. Det ledde till bildandet av The Global Compact som innefattar principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor och miljö riktade till företag. I de principer som avser miljörisker, att ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande och att uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik har regeringen från svensk sida tagit initiativ till globalt ansvar. Huvudansvaret ligger hos Utrikesdepartementet i samverkan med Näringsdepartementet och Miljödepartementet. Regeringen eftersträvar samarbete med näringslivet i strävan efter en human globalisering. Mot bakgrund av det jag har framställt pågår arbetet med dessa frågor. Därav Socialdemokraternas ställningstagande. När det gäller skadeståndsansvar i fråga om atomskador hänvisar vi precis som Tasso Stafilidis var inne på till en utredare som vi förhoppningsvis får se tillsättas snart. Det finns även en motion från Miljöpartiet som jag vill säga något om. Det gäller oljetransporter till sjöss. Det är en promemoria på gång. Vid en diplomatkonferens i den internationella sjöfartsorganisationen i maj 2003 antogs 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Genom protokollet upprättas 2003 års kompletterande oljeskadefond. Den ska tillhandahålla ersättning när den ersättning som betalas av fartygsägaren och 1992 års oljeskadefond inte räcker till full täckning av skadorna. Sammanlagt kommer det att bli tre steg. Detta är också något vi kommer att debattera i utskottet framöver. Herr talman! Härmed tackar jag för ordet. 0883392691612 GR01LU24 N 2010-01-01 00:00:00 128033 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09104/#anf198