<anforande>
<dok_hangar_id>2348143</dok_hangar_id>
<dok_id>GR09104</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens protokoll 2003/04:104 Onsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>2003/04</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>2004-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Insolvensrättsliga frågor, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>459A5FC2-198D-4F9F-99E6-CECD368677F5</anforande_id>
<anforande_nummer>190</anforande_nummer>
<talare>VIVIANN GERDIN (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag har efteranmält mig i ärendet om insolvensrättsliga frågor. Det finns en sak som jag vill ta upp, och det är förmånsrätten.
Jag tycker att Kenth Högström har tagit upp en viktig sak i sin motion. Jag representerar Centerpartiet. Vi var det parti som gick emot förändringen av den nya förmånsrättslagen. Det gjorde vi främst av det skälet att vi ansåg att företagshypoteken blev så försämrade att det skulle utgöra en risk för kreditförsörjningen.
Med det som har hänt därefter kan jag precis som någon tidigare talare säga att farhågorna har besannats. Senast i lördags deltog jag i Företagarförbundets årskongress här i Stockholm. Jag fick från flera deltagare där framfört till mig att det har blivit svårare att låna. Man har snabbt, redan efter två tre månader in på det nya året, begärt omförhandlingar av lån tagna i höstas - miljonlån. Jag har också från olika branschorganisationer när jag har varit ute och rest i landet, främst i Norrland, fått samma bild. Många kreditgivare vill ompröva lånen. Lån som tecknades under augusti september på tre fyra miljoner vill man omförhandla.
Detta sätter låntagaren i en svår situation. Med tanke på företagshypotekens förändringar begär man när man omförhandlar in ökade säkerheter i privata fastigheter och dylikt. Det är sådant som långivarna vill att personerna ska ha som säkerhet för lånen.
Det är intressant att höra Niclas Lindbergs resonemang här: Regeringen ska återkomma. Det svåra i den här situationen är händelserna efter riksdagens beslut. De har medfört hot om en försämrad kreditförsörjning, och den snöbollen har redan rullat i gång. Vi här i riksdagen kan inte stoppa den händelseutveckling som har påbörjats genom att säga att vi ska följa upp och utvärdera det här eftersom det har blivit förändrade attityder hos långivarna.
I debatten har det också framkommit att vi här i Sverige tittar och sneglar på hur man har det i Finland. Men enligt de kontakter som vi har haft i Finland kan man inte jämföra svensk och finsk kreditförsörjning. I Finland har man ett helt annat statligt kreditförsörjningssystem.
Frågan om information i lagutskottet vad gäller Basel 2-reglerna har också varit uppe. Jag är ordinarie i lagutskottet. Jag har visserligen inte tjänstgjort vid varje möte, men jag kan inte erinra mig att vi har fått någon information i lagutskottet. Jag ber om ursäkt om jag har fel - det kan ha skett när jag inte har varit där. Men det är viktigt för oss att markera det här i debatten, eftersom vi inte har någon reservation här. Vi kommer att återkomma när det gäller de försämrade förmånsrättsreglerna, och det är viktigt att det kommer till protokollet. I dag nöjer jag mig med det inlägg som jag har gjort för partiet. För övrigt har jag ingenting att tillägga, utan jag kan ställa mig bakom lagutskottets förslag.
</anforandetext>
<intressent_id>019623784404</intressent_id>
<rel_dok_id>GR01LU23</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>128025</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09104/#anf190</protokoll_url_www>
</anforande>
