2348143 GR09104 Riksdagens protokoll 2003/04:104 Onsdagen den 28 april 2003/04 104 2004-04-28 00:00:00 Äktenskap, partnerskap och samboende föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 9ED54356-58CD-4D0B-82A2-639DAC6477E4 131 MARIANNE CARLSTRÖM (s) s Fru talman! Ett samhälle förändras hela tiden. Våra värderingar och vår uppfattning om hur världen är beskaffad förändras. Traditioner och lagstiftning följer värderingsförskjutningarna och förändras även de. Vissa människor tycker att det går för fort, och andra tycker att det går för sakta. De frågor som vi diskuterar i dag är inte enkla utan berör oss alla djupt. För två år sedan antog riksdagen en lag som ger homosexuella rätt att bli prövade som adoptivföräldrar. I och med den lagens införande togs sista hindret som skiljer äktenskapslagen och partnerskapslagen bort. Detta har resulterat i ett antal motioner i frågan, som vi nu håller på och behandlar. Ska homosexuella kunna ingå äktenskap på samma sätt som heterosexuella? Ska vi ha en enda gemensam äktenskapslagstiftning som gäller för alla, oavsett sexuell läggning? Det är frågan som en majoritet av utskottet tycker ska utredas. Vissa partier tycker att det är självklart, och har redan fattat beslut. Andra är helt emot. Vi socialdemokrater är tillsammans med en majoritet för en utredning. Det är en majoritet som, om jag har fattat det rätt, har krympt nu under dagen. Vad jag förstår ska ju Moderaterna avstå från att rösta, och man kan väl inte både avstå och vara för? Eller också har jag inte riktigt förstått, men det kanske kommer att framgå framöver här. Utredningen ska ge oss det underlag som behövs för att senare fatta beslut. I utredningen bör ingå det som tas upp i olika motioner: Ska homosexuella få gifta sig? Kan civiläktenskap vara ett alternativ? Och hur ska det bli med vigselrätten? Vad tycker egentligen svenska folket? Utskottet har fått ta emot många insamlade namn i denna heta fråga, vilket har redovisats här förut. Det är ungefär 37 000 emot och ca 1 300 för en könsneutral äktenskapslag. Om inte jag är fel underrättad så kommer de flesta namnen från en kampanj i tidningen Dagen. Jag har ingenting att säga om det, men jag kan inte låta bli att undra en sak: Vad hade det fått för resultat om det hade varit en liknande kampanj i Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, där man uppmanar alla att höra av sig till oss riksdagsledamöter om man är positiv? Jag har suttit i riksdagen ganska länge, och jag har märkt under åren att det alltid är de som är emot som hör av sig. Det är sällan de som är för. Det kan vi se när det gäller den här kampanjen och resultatet av den. I två opinionsundersökningar som har redovisats här av andra talare är det 60 % och 70 % av befolkningen som är positiva till att homosexuella ska få gifta sig. Resultaten pekar i all sin tydlighet på att samhället förändras och att det finns anledning att undersöka om det är dags att införa en könsneutral äktenskapslagstiftning. I Kristdemokraternas reservation finns det några citat ur FN:s barnkonvention. Men om ni går in på Barnombudsmannens hemsida ser ni att det står så här: Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en del och läsa. Man måste läsa det tillsammans. Man kan alltså inte läsa någonting enskilt, utan man måste läsa hela konventionen för att få den i ett sammanhang. Man brukar tala om att konventionen är hel och odelbar. Man ska veta att barnkonventionen är skriven med barnen i fokus - inte familjen. Att barn har rätt till vetskap om sitt ursprung råder såvitt jag vet enighet om här i riksdagen. Och att barn kan kunna uppnå en fullständig och harmonisk utveckling av sin personlighet, bör växa upp i en familjeliknande miljö, i en omgivning av lycka, kärlek och förståelse - det finns det väl ingen här som har något emot. Men det handlar ju om hur verkligheten ser ut. Vi vet att barn lever i olika typer av familjer. Det är viktigt att alla dessa barn får en trygg och bra uppväxt. Alla barn har rätt till samma trygghet, samma juridiska rättigheter och samma förpliktelser. Vad är det som skapar ett gott samhälle och trygga barn? Jag tror att det är om man blir älskad, får god omvårdnad, inte blir diskriminerad och har bra vuxenkontakter - ingenting annat. Hur familjen ser ut är inte viktigt; det viktiga är att det finns någon sorts familj för barnen. Detta bekräftas i en undersökning som har kommit upp tidigare här i dag och som publicerats i dagens Svenska Dagbladet. Där kan vi läsa att barn till skilda föräldrar inte mår sämre än andra. Det gäller både dem som lever med ensamstående föräldrar och med en styvfamilj. Det viktiga är att man har ett stöd, speciellt från mamman. Det betyder extra mycket för att de äldre barnen ska må bra. Detta innebär självfallet inte att vi tycker att kärnfamiljen har spelat ut sin roll. Men för oss alla är det lika viktigt att även de som lever i nya och annorlunda familjer får fortsätta med det, leva och ha det bra. Yvonne Andersson tog upp en sak här förut när vi talade om homoadoptionsfrågan. Det här har kommit upp vid många tillfällen, men bara för att det ska bli en riktig historieskrivning ska jag säga detta: Det var inte så att vi socialdemokrater ensamma gick emot en samlad expertis. Det gjorde Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. En samlad barnexpertis var enig om att det var helt rätt att tillåta styvbarnsadoption. Däremot tyckte man inte att det var okej med internationella adoptioner. Kristdemokraterna gick emot den samlade barnexpertisen när det gällde styvbarnsadoption, och Socialdemokraterna när det gällde internationella adoptioner. Ni gjorde väl, precis som vi, en politisk värdering av den samlade expertisen. Det må man väl som politiker ha rätt till. Det fanns de i utredningen som tyckte att om de hade varit politiker och inte barnexperter så hade de kanske gjort en annan bedömning. Det är två år sedan vi förde den debatten. Man måste komma ihåg att det inte finns några experter på barn i homosexuella familjer, men det finns barnexperter. Fru talman! Det är en självklarhet att människor ska behandlas likvärdigt i vårt land. Ingen ska behöva leva under förtryck, diskriminering, rädsla eller fruktan därför att hon eller han upplevs som annorlunda och inte passar in i gängse mallar. Låt oss ha det som ledstjärna och säga ja till en utredning som ger oss underlag för en ny diskussion här i kammaren om könsneutrala äktenskap! Innan jag slutar har jag en reservation som jag vill kommentera. Den gäller ersättningen till vigsel- och registreringsförrättare. Detta står inte i betänkandet, för vi tog bort det under oenighet. Men i Moderaternas reservation står det att regeringen har avslagit detta och inte tänker gå in på det. Regeringen avslog den 1 april ett antal enskilda framställningar om ersättning eftersom frågan övervägs inom ramen för den planerade utredningen om äktenskapsbalken. Frågan kommer alltså upp. Det som vi diskuterade i utskottet är felaktigt. Frågan är inte på något sätt avgjord! I detta anförande instämde Hillevi Larsson, Johan Löfstrand, Rezene Tesfazion, Niclas Lindberg, Anneli Särnblad Stoors och Raimo Pärssinen (alla s) samt Tasso Stafilidis (v). 0810673119603 GR01LU22 N 2010-01-01 00:00:00 127966 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GR09104/#anf131