2348215 GQ0942 Riksdagens snabbprotokoll 2002/03:42 Fredagen den 20 december 2002/03 42 2002-12-20 00:00:00 Avslutning ceremoni 004F1866-7D3B-4331-A004-E4DCE0990657 1 TALMANNEN Ärade kammarledamöter! Vi avslutar nu höstens arbete. Hösten i kammaren inleddes, som brukligt är efter ett val, med en ganska tom agenda. Statistiken över vårt arbete speglar det. Men nu, när ni ledamöter har tagit plats i de utskott som förhoppningsvis passar er specialisering och er politiska profil, har det be- slutande arbetet i riksdagen kommit igång. Under den allmänna motionstiden väcktes fler motioner än någonsin efter ett val, 3 210. Motionerna är ett viktigt inslag i riksdagsarbetet. De visar dels på de politiska alternativen, dels pekar de på olika pro- blem i samhället och väcker nya tankar och idéer. Men den praktiska hanteringen av motionerna bör inte bli en belastning för arbetet. Den parlamentariska utredningen Riksdagskom- mittén tillsattes för att utvärdera och föreslå föränd- ringar av riksdagens arbetsformer. Syftet med arbetet är att förbättra våra möjligheter att verka som opini- onsbildare och att riksdagen ska vara en central de- battarena. Riksdagen arbetar som bekant för att genomföra kommitténs förslag till förbättringar inom tre huvud- områden: Det gäller budgetarbetet, riksdagens arbete med utvärdering och, inte minst, arbetet med EU- frågorna. Mycket har hänt på dessa områden, men vi har också en hel del kvar att göra. I riksdagsbeslutet om kommitténs förslag ingick att hanteringen av de fristående motionerna borde kunna förenklas. Det skulle ge utskotten mer tid till utvärdering och till arbete med EU-perspektiven i beslutsprocessen. Utskottens möjligheter att arbeta självständigt skulle öka. Vi bör därför enligt min mening med kraft verka för att Riksdagskommitténs intentioner förverkligas, och kommitténs arbete fort- sätter därför. Under den session som vi nu avslutar har också riksdagsstyrelsen överlämnat ett förslag till riksdagen om en modernisering av riksdagsordningen. Det är bland annat en konsekvens av tidigare framförda förslag, till exempel om den nya Riksrevisionen, men också några nya förslag av principiell betydelse. Detta arbete måste vi också fortsätta att driva framåt i vår. Jag har som ny talman haft förmånen att verkligen få lyssna till många av debatterna i kammaren. Vad som slagit mig är med vilken debattlusta många frå- gor avhandlas. Jag beundrar särskilt alla nya ledamö- ter som äntrat talarstolen - den stora, eller ibland den lilla - och med goda, och ibland rent av nya eller åtminstone delvis nya, argument bidragit till många tankeväckande debatter och även ställt frågor till statsministern på frågestunderna. Under hösten har jag många gånger betonat hur viktigt det är att dessa argument når sitt mål, nämli- gen medborgarna. Medierna har en nyckelroll i vår demokrati. Det är genom medierna medborgarna får aktuella frågor belysta. Det är medierna som ska fånga upp och spegla det som händer i riksdagen. Vi måste lägga upp arbetet så att det blir intressant och möjligt att bevaka både från läktaren och genom TV-sändningar. Riksdagen bör vara den institution som det är lättast att direktsända TV ifrån. Om vi inte planerar och organiserar vårt arbete efter dessa förut- sättningar och berättigade krav på insyn så begränsar vi det spelrum som politiken kommer att ha i medier- na och vi överlåter till journalisterna att sätta den politiska dagordningen. Jag har nu tillsammans med gruppledarna, de vice talmännen och utskottens ordföranden inlett diskus- sionerna om de förslag som finns för att sätta riksda- gens arbete mer i fokus, för att uppmuntra insyn, öppenhet och deltagande. Det handlar till exempel om att vi med början den 30 januari inför en frågestund med enbart statsminis- tern var tredje vecka. Tanken är att få ett regelbundet meningsutbyte här i kammaren mellan partiledarna och statsministern i aktuella politiska frågor. Men andra ledamöter ska också få ställa frågor till statsmi- nistern. Andra initiativ är att försöka få debatterna i kam- maren att bli mer dagsaktuella, att få fler bordlägg- ningsdebatter kring regeringsförslag och att få fler tillfällen med information från regeringen i aktuella frågor. Sedan en tid pågår också ett arbete med att se hur vi kan förändra plenisalen för att främja en krea- tiv debatt - allt för att uppmuntra en rappare och tydligare argumentation, för att kammaren ska återta sin naturliga roll som opinionsbildare och opinions- speglare. Vi diskuterar också möjligheterna att öka insynen i riksdagsarbetet utanför kammaren. Ett exempel på det är att EU-nämndens möten borde kunna vara mera offentliga. Ju mer öppenhet som kan omge EU och riksdagsarbetet, desto bättre för vårt land. Under hösten har vi alltså kommit i gång med många olika förslag om hur riksdagens arbetsformer ska fortsätta utvecklas. För att dra igång ett resone- mang kring dessa frågor har jag skickat ut en prome- moria till riksdagsgrupperna med förslagen om riks- dagens debattformer och plenisalens nya utformning. Det är min förhoppning att alla ledamöter i sina riks- dagsgrupper under våren aktivt kommer att delta i diskussionerna om våra debattformer. En fråga som kräver en snar lösning är hur vi i riksdagen uppmuntrar debatten om EU:s framtidsfrå- gor. Den debatten pågår för fullt nu i det konvent som sammankallats för att lägga fram förslag till den nya regeringskonferensen år 2004. Jag inbjuder alla le- damöter att delta i det seminarium om framtidsfrå- gorna som vi kommer att ha här i riksdagen den 22 januari efter partiledardebatten. Detta seminarium ska ni se som ett startskott för riksdagens fortsatta enga- gemang i frågorna. Jag diskuterar just nu formerna för det med gruppledarna och andra berörda. Men det är inte bara formerna för vårt arbete som förändras. Nu, i och med det här, lämnar tre kända profiler riksdagshuset. Chris Heister kom in i riksdagen 1991 men fanns här i huset långt tidigare. Chris Heister har nu över- gått till den landstingskommunala världen. Jag är övertygad om att hon där kommer att ha stor nytta av sina erfarenheter från riksdagen, inte minst som en kunnig och skicklig förste vice ordförande i socialut- skottet. Hon har också som ordförande i den svenska delegationen varit mycket aktiv i Nordiska rådet. En som kommer att bli synnerligen drivande i Nordiska rådet är den nye generalsekreteraren i Nor- diska ministerrådet, Per Unckel. Per Unckel började i riksdagen redan 1976 men gjorde några års paus - det vore fel att säga time out - som partisekreterare och utbildningsminister. Han började sin riksdagskarriär som suppleant i samma utskott och slutar nu som mäktig och mycket respekterad ordförande i konsti- tutionsutskottet. Per Unckel har en imponerande meritlista, och det på många olika områden. Han har en unik förmåga att hantera många bollar samtidigt. Jag bara undrar hur han klarade sig före mobiltelefo- nernas tid. I dag vill jag på riksdagens vägnar särskilt tacka honom för hans mycket fina insatser som gruppleda- re, ledamot i riksdagskommittén och riksdagsstyrel- sen och sist men inte minst för allt arbete han lagt ned på att se till att riksdagens beslut om den nya Riksre- visionen kan förverkligas i praktiken. Hela kammaren tackar Chris Heister och Per Unckel och önskar dem lycka till och framgång i de nya uppdragen. (Applåder) Jag vänder mig nu till riksdagens ålderspresident, herr förste vice talmannen Anders Björck. Han slutar nu också i riksdagen för att bli landshövding i Upp- sala län. Jag tror inte att han, när han började här som 24-åring 1969 på tvåkammarriksdagens tid, var helt säker på att han skulle vara riksdagen trogen i så många år som det har blivit. Våra forskningar i arki- ven har visat att han redan 1971 motionerade om att man borde få riksdagspension från 40 års ålder. (Applåder) Det var väl några äldre som hade förslagit pension från 50 år. Argumentet från Anders Björck var att en ledamot kunde riskera att sitta i 25 år utan någon som helst ersättning vid avgången. Anders Björck visade tidigt prov på sin goda for- muleringskonst. Han uttryckte sig väl och ampert redan i sina första riksdagsdebatter och har med tiden blivit en för svenska folket välkänd person i TV. TV- karriären började med sändningarna från konstitu- tionsutskottets offentliga utfrågningar i Ebbe Carls- son-affären sommaren 1988. Anders Björck var då vice ordförande i konstitu- tionsutskottet. Utfrågningarna ägde rum på dagtid, och det semesterlediga svenska folket satt som klist- rat i TV-fåtöljerna i drygt en månads tid. Anders Björck var en av de främsta tillskyndarna för offentli- ga utskottsutfrågningar, men det krävdes 20 års dis- kussioner innan reformen infördes. Det kan inte en konservativ vara nöjd med! Anders Björcks stora engagemang i massmedie- och demokratifrågor löper som en röd tråd genom hela karriären. Men han har inte bara försvarat vår öppenhet, utan han har också i en annan mening vär- nat vår svenska demokrati, nämligen som försvarsmi- nister. Anders Björck är också en välkänd person i Euro- pa. Han blev en populär president i Europarådet efter en lång och framgångsrik tid som svensk Europa- rådsdelegat. Anders Björck lämnar nu riksdagen som förste vice talman sedan 1994. Jag vill på mina egna, de vice talmännens och hela kammarens vägnar varmt tacka honom för hans goda insatser i riksdagen och för talmansskola för tre nya talmän. Jag vill också önska honom lycka till i framtiden. (Applåder) N 2026-05-29 09:40:06 135218 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GQ0942/#anf1