<anforande>
<dok_hangar_id>2348394</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0999</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:99 Fredagen den 19 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>99</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Arbetsmarknadspolitiska frågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2CD12C40-6C32-4BFE-8E80-45BAA29FB718</anforande_id>
<anforande_nummer>159</anforande_nummer>
<talare>SVEN-ERIK ÖSTERBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag är stolt över att vara socialdemo-
krat, Stefan Attefall, och jag hoppas att Stefan Atte-
fall är stolt över att vara kristdemokrat. Det unnar jag
honom. Jag tycker att vi kan vara stolta, och det ska
man också kunna lyfta fram.
Men samtidigt som jag säger att jag är stolt över
det vi har gjort så är jag inte nöjd med den situation
som råder, utan jag vill mycket mer. Det ligger väl i
politikens anda att alltid vilja sträva framåt och vilja
åstadkomma mer. Det är det som är kittlingen; det är
därför vi håller på med det här uppdraget. Vi ser ju att
vi har ett uppdrag att verkställa. Jag tänker verkställa
det efter min bästa förmåga och fortsätta att driva det
hela. Därför tycker jag att detta är ett ganska bra
uttryck, även om jag förstår att Stefan Attefall är lite
störd av det och tycker att vi slår oss för bröstet. Jag
tycker att vi också kan göra det till viss del, utifrån
den situation som beskrevs här.
Jag har en kort kommentar om 1993. Visst vände
det lite grann arbetslöshetsmässigt 1993, och det stora
raset skedde innan dess. Men det som följde i spåret
av detta är också det som har gjort att hela processen
sedan har varit så svår. Ekonomin gick i botten. Sve-
rige hade en ekonomisk situation som påminner
mycket om den som Stockholms läns landsting har i
dag, där man inte vet hur man ska reda ut situationen.
Det går ju att peka på vissa saker, men sammantaget
hänger detta ihop.
Nu har vi sanerat ekonomin och fått ned arbets-
lösheten parallellt. Det är två jättestora uppgifter som
bl.a. Stefan Attefall inte trodde var möjliga att ge-
nomföra. Många debatter här i kammaren har handlat
just om det. Det här går inte att genomföra, och det
kommer inte att fungera, har man sagt. Men det har ju
faktiskt fungerat riktigt hyggligt. Vi har en ekonomi i
balans som ger överskott och vi har också successivt
betat av arbetslösheten.
När det sedan gäller de andra delarna så tycker
inte jag att det finns någon tröghet. Men bara för att
man säger att man har ett lärlingssystem så kan man
inte bara omedelbart kasta sig i den tunnan och bara
köra det spåret. Vi kör det till viss del nu. Utvärdera
det och se vad det ger! Men det handlar som sagt var
också om att ge kunskaper på bredden. Man kan inte
bara satsa på lärlingsutbildning.
</anforandetext>
<intressent_id>0714307225418</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153643</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0999/#anf159</protokoll_url_www>
</anforande>
