2348394 GP0999 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:99 Fredagen den 19 april 2001/02 99 2002-04-19 00:00:00 Anpassningar med anledning av övergång- en till reformerade regler för ålderspension D794027F-9FAA-4FD6-ADD1-3B00C87E6743 138 LENNART KLOCKARE (s) s Fru talman! Vi behandlar nu propositionen 2001/02:84. Fru talman har redan talat om i inled- ningen vad den handlar om, så jag kan väl bara säga att jag inledningsvis vill yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. I propositionen föreslår regeringen omfattande förbättringar när det gäller beräkning av pensions- förmån, bl.a. när det gäller efterlevandepensionen, förtidspensionen, bostadstillägget och andra regel- system som är knutna till reglerna för ålderspension. I intjänandereglerna för ålderspension ingår pen- sionsrätt för barnår under barnets första fyra år. Det finns i dag inga särregler när det gäller adoption av barn. Det innebär att en förälder till ett adopterat barn inte alltid har kunnat tillgodoräkna sig fyra år med barnårsrätt. Det här vill regeringen nu ändra på ge- nom att göra det möjligt att beräkna barnårsrätt ända från 1960. Det här innebär att pensionsgrundande belopp för barnår ska tillgodoräknas för varje barn från den tidpunkt när adoptivföräldrarna fått barnet i sin vård, dock längst till barnet uppnår tio års ålder. Regeln träder i kraft 2005 och gäller retroaktivt från 1960- 1998 - fr.o.m. 1999 får alltså detta räknas med. Regeringen föreslår även att den nedre ålders- gränsen för intjänad pensionsrätt tas bort. Gränsen går i dag vid 16 års ålder. Den tas då bort, och det gäller från inkomståret 1999. Någon övre gräns finns, som vi vet, inte. Det reformerade pensionssystemet är som kammarens ledamöter vet i högre grad än ATP- systemet försäkringsmässigt i den meningen att pen- sionsrätten ska motsvara den avgift som betalas in. Fru talman! Riksdagen beslutade i november 2000 att avskaffa det särskilda grundavdraget fr.o.m. 2003. Riksdagen har även beslutat att det särskilda grun- davdraget, folkpension och pensionstillskott ska om- vandlas till en garantipension. Beräkningsreglerna för garantipension för personer födda 1937 och tidigare måste justeras med anledning av att det särskilda grundavdraget höjdes under 2001. I det här betänkandet har Miljöpartiet en motion. Man yrkar på ett tillkännagivande och anser att det här är ett så komplicerat och svåradministrerat system att kassorna kommer att få problem. Vidare säger reservanten att garantipensionen är gravt orättvis, eftersom det blir försämringar för pensionärer med låga inkomster och förbättringar för dem med höga inkomster. Men den komplexitet som finns i vissa delar av de föreslagna ändringarna är i första hand till för att undvika just sådana försämringar som motionären befarar. När det gäller garantipensionen för personer födda 1937 eller tidigare avser ändringarna mindre justeringar för att pensionen ska vara lika stor före som efter ikraftträdandet, alltså 2003. För personer som inte omfattas av SGA, särskilt grundavdrag, höjs ändå beräkningsunderlaget för att undvika margina- leffekter. Man kan väl hålla med om att det inte är det allra lättaste systemet att tränga in i, men handläggningen måste ske med datateknik. Därför satsar också Riks- försäkringsverket stora resurser för att få till ett bra system. Sedan ska jag kommentera några av de motioner och reservationer som har förts fram. Vänsterpartiet har tagit upp kvinnors pensions- förmåner och menar att kvinnor i större utsträckning tvingas arbeta deltid och att de är lönediskriminerade. Det här är en fråga som utskottet har tittat på ända sedan principbeslutet 1994, och man kan väl säga att det i pensionssystemet inte görs några omfördelningar mellan låg- och höginkomsttagare eller mellan kvin- nor och män. Det finns ett antal faktorer som gynnar kvinnor i större utsträckning än män. Dit hör garanti- pension, barnårsrätt och delningstalet. Männen får pensionsrätt för plikttjänstgöring. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en reservation när det gäller etiska fonder. De nya buffertfonderna och Sjunde AP-fonden ska i sina verksamhetsplaner beskriva vilken miljö- och etikhänsyn fonderna ska ta i sin placeringsverksamhet. Det innebär att aktiepla- ceringar endast görs i företag som enligt fonderna följer kraven i internationella konventioner som Sve- rige har undertecknat. Regeringen anser att detta är en viktig fråga och har gett Konsumentverket i uppdrag att förbättra informationen om etiska fonder. I Premi- esparfondens årsredovisning för 2001 anges att Sjun- de AP-fonden i sin planeringsverksamhet ska ta mil- jö- och etikhänsyn utan att göra avkall på det övergri- pande målet om hög avkastning. Här kan jag säga till reservanterna att jag i ons- dags pratade med chefen för PPM och då frågade om de har fonder med anknytning till det som anförs i motionerna. Svaret jag fick var att det vad man vet i dag inte finns någon fond som har aktier i något som har med sexuella tjänster att göra. Ska man komma till rätta med detta måste man göra det på ett annat sätt än vad vi kan göra här. Vi måste då få till änd- ringar i Finansinspektionens regelverk. Det är nämli- gen de som i slutändan godkänner de fonder som ska finnas i PPM:s katalog. När det gäller återplacering i Premiesparfonden vet ju kammarens ledamöter att Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna står bakom det re- formerade ålderspensionssystemet. Vi har sagt att vi ska vårda denna överenskommelse, och det innebär att om ändringar ska göras måste det ske i samför- stånd mellan partierna. Den som gjort ett aktivt val kan inte få nya eller tidigare flyttade medel överförda till Premiesparfonden. Utskottet har därför ansett att pensionsspararna kan välja andra fonder, precis som Claes Stockhaus sade. Utskottet anser dock att rege- ringen bör återkomma till riksdagen när tillräcklig erfarenhet vunnits om val och byte av fond, precis som finansministern har sagt till Stockhaus. 0708483204009 N 2010-01-01 00:00:00 153622 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0999/#anf138