2348394 GP0999 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:99 Fredagen den 19 april 2001/02 99 2002-04-19 00:00:00 Riksdagens revisorers förslag angående efterkontroll av förtidspensioner 8631BA3E-0612-44AA-BAD7-DF7B8F834028 118 RONNY OLANDER (s) s Fru talman! I detta betänkande, SfU11, behandlar utskottet riksdagens revisorers förslag Efterkontroll av förtidspensioner, 2001/02:RR13, jämte en motion som har väckts med anledning av förslaget. Revisorerna föreslår att regeringen vidtar olika åt- gärder för att förbättra efterkontrollen av förtidspen- sionerna. De åtgärder som revisorerna föreslår är viktiga påpekanden och är föremål för behandling på annat håll, exempelvis i Riksförsäkringsverket eller i regeringsberedning. Många av sakfrågorna har före- gåtts av utredning kring problematiken om efterkon- troll för förtidspensioner. Den bedömning utskottet har gjort innebär att det för tillfället inte finns anledning att göra något särskilt tillkännagivande med anledning av riksdagens reviso- rers förslag eller av den motion som har inkommit från representanter från Kristdemokraterna. Och där- med yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionen och reservationerna. Fru talman! Den som uppbär förtidspension är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäk- ringskassan bl.a. om han eller hon börjar förvärvsar- beta i större omfattning än tidigare eller om arbets- förmågan väsentligt förbättras utan att han eller hon börjar förvärvsarbeta i större utsträckning än tidigare. Underlåts anmälan utan giltigt skäl får pensionen dras in för viss tid eller tills vidare. Det känns också angeläget att påpeka att det sedan den 1 januari 1999 gäller att försäkringskassan ansvarar för att särskilda insatser görs för att den som får tre fjärdedels förtids- pension eller sjukbidrag ska kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan. Det ska i första hand vara fråga om anställning på den ordinarie arbetsmarknaden, eventuellt med hjälp av lönebidrag. Om detta inte kan ske inom sex måna- der ska den försäkrade kunna beredas anställning vid Samhall AB. Den 1 januari 2000 infördes regler om vilande förtidspension. Reglerna syftar till att stimulera till återgång i arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv och innebär bl.a. följande. En försäkrad som har uppburit förtidspension under minst ett år får behålla förtids- pensionen under högst tre månader under en tolvmå- nadersperiod samtidigt som han eller hon prövar att arbeta. Riksförsäkringsverket förbereder en stor upp- lysningskampanj om detta. Vidare införs ett nytt sjukersättningssystem som träder i kraft den 1 januari 2003 och som innebär att förtidspension och sjukbidrag ersätts av aktivitetser- sättning och sjukersättning. Denna förändring i sig anger ett annat tänkesätt än att gå i förtida pension. Ordet "pension" ger en viss positiv signal för dem som gått i pension, dock icke för den som tvingas gå i förtida pension. Fru talman! Någon enskild faktor som kan förkla- ra den stora ökningen av sjukfrånvaron finns inte, och därmed finns inte heller någon enkel åtgärd för att komma till rätta med problemet. Vad som i stället krävs är en bred satsning på ökad hälsa i arbetslivet. En sådan har regeringen presenterat i det s.k. elva- punktsprogrammet. Programmet innefattar bl.a. åtgärder för att för- bättra arbetsmiljön och för att tydliggöra arbetsgivar- nas ansvar, en förnyelse av rehabilitering och en översyn av sjukskrivningsprocessen. I denna översyn bör enligt utskottets mening även läkarnas roll klar- göras. Med tanke på tidigare debatt om regeringens elvapunktsprogram hade jag hoppats och väntat mig att de borgerliga företrädarna hade ett mer positivt anslag i stället för att i många hänseenden bara rå- skälla. Vidare krävs att den arbetslivsinriktade rehabilite- ringen är både individanpassad, kan sättas in tidigt och kommer igång tidigare och bättre samt att inrikt- ningen blir att man antingen får återkomma till sitt jobb, får utbildning eller får möjlighet att starta om på annat arbete. Det får inte vara så att man bara blir sjukskriven och att inget annat händer. Enligt utskottet är det viktigt att också personer med en relativt ringa restarbetsförmåga får möjlighet att utnyttja denna för förvärvsarbete. Det är viktigt att fastslå att frågan om människors hälsa i arbetslivet är naturligt en fråga för arbetsmarknadens parter och för den enskilde arbetsgivaren, på den stora arbetsplatsen likväl som på den mindre. Det ska inte gå att skicka sjukskrivningsnotan vidare till någon annan eller till något annat system och mena att det ska lösas av andra. Särskilt ska det påpekas att det förebyggandet arbetet är av mycket stor och viktig betydelse. Likadant är det enskilda arbetsstället av stor bety- delse för att lyckas med rehabiliteringen och det före- byggande arbetet för en bättre arbetsmiljö. Där finns problemen, och där finns lösningarna. Det handlar mycket om att många fler måste inse detta samband. Arbetet ska anpassas till människors fysiska och psykiska förutsättningar enligt arbetsmiljölagen. Utskottet noterar att Utredningen om en hand- lingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, HpH- utredningen, i sitt slutbetänkande SOU 2002:5 har föreslagit bl.a. att arbetsmarknadspolitikens ansvar- sområde vidgas i syfte att skapa en kompletterande arbetsmarknad för människor med begränsad arbets- förmåga på grund av sjukdom. Fru talman! Systemet med efterkontroll är viktigt också för att förhindra eventuellt fusk. Utskottet vill dock med skärpa framhålla att det inte finns något som tyder på att förtidspensionärer som grupp skulle vara mer fuskbenägna än andra grupper. Detta påpe- kar både Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseför- bundet och handikappgruppernas organisationer i sina remissvar. Vissa riktlinjer för efterkontroll återfinns i RFV:s allmänna råd 1998:16 om förtidspension. När det gäller revisorernas förslag om åtgärder mot fusk konstaterar utskottet att riksdagen under hösten 2001 beslutat om vissa ändringar i syfte att möjliggöra ett ökat informationsutbyte mellan de allmänna försäkringskassorna, RFV, CSN, länsar- betsnämnderna och arbetslöshetskassorna. Avslutningsvis påtalar revisorerna att nuvarande regel i AFL om att en person med hel förtidspension får arbeta högst en åttondel av normal heltid är svår- bedömd och ibland kan leda till uppenbart missbruk. Flera försäkringskassor uppger också att det i princip är omöjligt att fastställa om förtidspensionären arbe- tar mer än den tillåtna åttondelen av normal heltid. Revisorerna har övervägt olika lösningar för att komma till rätta med detta problem. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer ut- vecklingen i syfte att klargöra om det behövs någon ändring antingen med sådan inriktning som revisorer- na har föreslagit eller av annat slag. Utskottet förut- sätter emellertid att detta kan ske utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida och avstyrker därmed revisorernas förslag i denna del. Till sist vill jag notera att jag i mitt inlägg också indirekt har kommenterat motionen av Désirée Pethrus Engström m.fl. Fru talman! Jag skulle också vilja kommentera det resonemang som förs av både Gustaf von Essen och Désirée Pethrus Engström. Gustaf von Essen för ett resonemang om någon typ av hobbyverksamhet, och det utgår jag från att även förtidspensionärer får lova att syssla med. Han talar underförstått om att arbeta på annat sätt. Han kanske har möjlighet att utveckla sitt resonemang. Det är viktigt att försäkringskassorna prioriterar efterkontrollen, och det bör också ligga i ett normalt arbete att man gör sådana kontroller. De görs också i försäkringskassorna ute i landet. Men idén om över- gripande kontroller av alla 450 00 förtidspensionärer - att man t.ex. vid Riksskatteverket skulle ha möjlig- het att bara trycka på en knapp så att alla uppgifter om de 450 000 skulle fara in i andra myndigheters datasystem - har utskottet avstått från att ställa sig bakom. Om enskilda försäkringskassor vill göra denna typ av kontroller av enskilda medborgare så är det helt okej. Det som Désirée Pethrus Engström tar upp om ar- betsgivarperioden och en 60 dagars förlängd sjuklö- neperiod är inget förslag såtillvida. Men det återfinns som ett ekonomiskt incitament som man kan diskute- ra. Jag hade förmånen att sitta med i Jan Rydhs ut- redning, och jag med min fackliga bakgrund var oer- hört restriktiv i fråga om en sjuklöneperiod på 60 dagar. Men jag måste också säga att ju längre man tränger in i detta ser man att det också finns fördelar. Men det finns en problematik kring dem som är t.ex. kroniskt sjuka. Det finns redan arbetsmarknadspoli- tiska åtgärder för att kunna hantera den typen av frågor. Och det är viktigt att man är observant om man ska föra en sådan diskussion. Men den utred- ningen är ju som sagt ute på remiss, och det finns anledning att återkomma till detta förslag och andra frågor som tas upp i Jan Rydhs utredning. 0875425244515 N 2010-01-01 00:00:00 153602 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0999/#anf118