2348394 GP0999 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:99 Fredagen den 19 april 2001/02 99 2002-04-19 00:00:00 Riksdagens revisorers förslag angående efterkontroll av förtidspensioner 6D8115F0-4A13-4513-84AD-1E8B61934D8B 117 Désirée Pethrus Engström (kd) kd Fru talman! Jag står också bakom båda reserva- tionerna i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag enbart bifall till reservation 2. Det här betänkandet behandlar alltså en skrivelse från Riksdagens revisorer gällande efterkontroller av förtidspensioner. I Sverige i dag har vi ju, som Gustaf von Essen tidigare sade, ungefär 450 000 förtidspen- sionärer. Det är en ofattbart stor siffra. Nästan en halv miljon människor kan i dag inte delta i arbetslivet på grund av sjukdom eller handikapp av något slag. Att statsrådet Ingela Thalén tidigare i dag sade att det förslag som regeringens utredare Gerhard Larsson lagt fram om en ny rehabiliteringsorganisation är pinsamt är i det sammanhanget anmärkningsvärt. Att förhindra förtidspensioner måste enligt min mening vara en prioriterad uppgift. När det gäller dagens betänkande handlar det dock om efterkon- troller av dem som redan fått förtidspension. Det innebär att en beviljad förtidspension kan ifrågasättas om man misstänker att någon missbrukar förmånen och egentligen kan utföra arbete. Sådana kontroller görs i dag, men mycket sporadiskt. Enligt Riksdagens revisorer bör man ta fram riktlinjer för hur dessa efterkontroller ska gå till och för hur efterkontrollerna ska bli mer systematiska. De anser vidare att man bör centralisera handläggningen av efterkontrollerna. En fråga som är oklar i revisorernas förslag är vad som händer med en person om man drar in förtids- pensionen. Kristdemokraterna har inriktat sig på att ta upp tre saker som behöver lösas och tydliggöras för att ett förändrat system för efterkontroller av förtids- pensioner ska kunna fungera väl. För det första handlar det om att om man ökar tempot i efterkontrollarbetet innebär det ett merarbete för försäkringskassorna som måste uppmärksammas. Vi menar att regeringen bör se över vilka merkostna- der det blir och att den också måste anslå medel för detta. Annars riskerar arbetet med efterkontroller att ytterligare tränga undan det eftersatta rehabiliterings- arbetet ute på försäkringskassorna. För det andra är det otydligt vad som händer de personer som får en indragen förtidspension, som jag sade tidigare. Vilken ersättning blir aktuell - eller vilken ersättningsarbetsmarknad kan erbjudas om förtidspensionen dras in? Får man snabbt hjälp via Arbetsförmedlingen eller hur ska det gå till? De här frågorna behöver lösas. De som exempel- vis kommer in och arbetar med vilande förtidspension på ett jobb kvalificerar sig för en arbetslöshetskassa. Så är dock inte fallet för andra, som inte har fått ett annat arbete. Nämnas här bör väl också det system som Social- demokraterna ofta talar om, nämligen förlängningen av sjuklöneperioden. Min fråga till Socialdemokra- terna är: Kommer arbetsgivarna att bli mer benägna att ta emot den här gruppen om förslaget med för- längd sjuklöneperiod genomförs? Jag tror inte det. Risken är stor att det kommer att bli mycket svårt för alla de f.d. förtidspensionärer som vill ut i arbete eller som kanske i framtiden kan komma ut i arbete. Trots regeringens kampanjer för att få personer att pröva systemet med vilande förtidspension fungerar det inte särskilt bra. Vi har fått information från Riks- försäkringsverket, ett uppdrag från regeringen om att man ska gå ut och slå ett slag för vilande förtidspen- sion. Men hur ska arbetsgivare våga ta emot dem som tidigare har haft sjukdom, handikapp eller andra be- svär om man tror att man riskerar att få ett stort an- svar för sjuklöneperioden? För det tredje är också frågan om centralisering av efterkontrollerna viktig. Revisorerna föreslår att man centraliserar efterkontrollerna till ett ställe. Vi tror dock att kontroller som handlar om att samköra re- gister och kontrollera olika uppgifter mycket väl kan skötas centraliserat. När det däremot handlar om att göra efterkontroller i syfte att utröna en individs ar- betsförmåga blir det svårare. Där bör snarare kunska- pen om den försäkrades situation och förutsättningar för rehabilitering ges företräde. Det innebär att detta arbete måste företas mer lokalt, där man även känner till de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna. I detta delar utskottet Kristdemokraternas mening, vilket är glädjande. Fru talman! Utskottsmajoriteten har valt att av- styrka revisorernas förslag. Man har insett att det är många frågor som behöver lösas, precis som vi krist- demokrater påpekat. Jag hoppas ändå att majoriteten återkommer med förslag till lösningar på dessa frågor då det i januari 2003 kommer ett nytt system i stället för de nuvarande förtidspensionerna. Då kommer bl.a. de personer som är under 30 år att genomgå efterkontroll vart tredje år. Det är viktigt att man har löst alla de frågor som jag tidigare har nämnt när man sätter i gång systemet med aktivitetsersättning och sjukersättning. Avslutningsvis, fru talman, finns det flera delar i det förslag som i dag behandlas som är viktiga. Det viktigaste är dock att vi politiker inte bara talar om vad vi vill utan att vi också tar fram konsekvensbe- skrivningar. Om vi vill förbättra efterkontrollerna måste vi ge försäkringskassorna rimliga förutsätt- ningar att kunna genomföra detta arbete. Mycket kvarstår också att göra när det gäller att få fram en bra samverkan mellan försäkringskassa och arbets- marknadsmyndighet i syfte att få ut fler med restar- betsförmåga i arbete. 0860429409414 N 2010-01-01 00:00:00 153601 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0999/#anf117