2348394 GP0999 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:99 Fredagen den 19 april 2001/02 99 2002-04-19 00:00:00 Riksdagens revisorers förslag angående efterkontroll av förtidspensioner C027420B-1FAF-4E7E-990B-E10844D5C29C 116 GUSTAF VON ESSEN (m) m Fru talman! Det var synd att jag inte kunde vara med i diskussionen om koncentrationen. Den har jag ju varit involverad i på andra ställen, men jag kan ju inte nu börja argumentera om det. Däremot ska jag i allra högsta grad argumentera i frågor som rör efterkontroller av förtidspensioner. Vi har som bekant ca 460 000 förtidspensionärer i Sverige. Det är naturligtvis en hög siffra. Den ökar också i och med att först sjukskrivningarna ökar och sedan långtidssjukskrivningarna. Sedan ökar också förtidspensioneringarna. Detta är liksom ett slags process. Mycket beror på att man inte i tid tar tag i de människor som blir sjukskrivna. Då frågar man sig om det inte i något eller kanske många fall finns restarbetsförmåga kvar även hos förtidspensionerade, att många av dem egentligen skulle kunna gå tillbaka till arbetslivet efter att ha rehabiliterats och kanske blivit friskare eller att de rent allmänt är så pass pigga att de skulle kunna åter- gå till arbetslivet. Ja, det är klart att det finns, för var och en här och, antar jag, också i andra sammanhang vet ju att väldigt många har hobbysysselsättningar. De kanske t.o.m. arbetar icke-officiellt, men dock, och håller i gång på många olika sätt. Så det är inte så säkert att alla förtidspensionärer är helt utan arbets- förmåga. Regeringen har ju tidigare upptäckt att det kanske skulle kunna gå att göra något åt detta, och man in- förde då en form av vilande förtidspension. Det har ju minsann inte blivit någon stor succé av det. Jag tror knappt att det är 1 500 personer ens som faktiskt för närvarande utnyttjar denna möjlighet. Då ska man sätta det i relation till att det är 460 000 förtidspen- sionerade. Inte heller kassorna tycks riktigt följa upp vad som händer. Det är därför revisorerna har kommit med förslag. De har på eget initiativ granskat och funnit att kassorna faktiskt inte gör efterkontroller i så stor utsträckning som skulle önskas, och inte heller kanske gör det på samma sätt i olika kassor. Olika kassor prioriterar också olika. Jag själv är vice ordförande i en kassa, och jag vet ju hur vi har diskuterat. Vi säger helt frankt så här: Detta kan vi inte prioritera för närvarande, för vi har inte ens folk för att klara alla utbetalningar så att folk får sina pengar i tid. Likadant är det med detta att man kan rehabilitera människor. Vi har helt enkelt inte möjlighet att prioritera den saken också. Det är ju så att politiker vill att myndigheter ska prioritera allt jämt och ständigt i alla sammanhang, även det här naturligtvis. Det är väl bra om man kan göra det, men jag tror att vi faktiskt måste ge lite pengar till kassorna för det här. Jag tror att man måste ge kassorna ett påslag som kopplas direkt till den här verksamheten. På så sätt skulle den kunna effektivise- ras. Det skulle ge en hel del tillbaka. Då är det naturligtvis inte så kul att jobba med dessa frågor. Det tar ju emot att göra hembesök, kolla upp och sådant. Men man får ändå på något sätt jobba med det här mer effektivt än vad man gör i dag. Men man måste också kunna erbjuda någonting. Man måste kunna erbjuda något slags sysselsättning, något jobb eller i alla fall någon form av vettig sysselsätt- ning. Där talar man mer och mer om en övergångsar- betsmarknad, social ekonomi eller vad det nu kan vara. Jag är rätt intresserad av att det kan utvecklas på ett mer strukturerat sätt, för där kan man hitta jobb, meningsfulla jobb, tjänster som kanske inte direkt skulle efterfrågas på en fri marknad, men det är ändå bra och nödvändiga saker som skulle kunna göras, saker som man vill ha gjorda. Här skulle många förtidspensionärer kunna kom- ma in och få meningsfull sysselsättning. De skulle få betalt, korrekt betalt, och så. Därmed skulle de vara med och bidra till tillväxt för landet. Ju fler som ar- betar desto bättre går det ju för landet. Lönebidrag i ökad utsträckning kan också vara en form. Det är därför naturligtvis av stor vikt att regering- en nu tar tag i denna fråga och försöker få i gång riktlinjer för hur man ska gå till väga. Då tror jag också att en resursfråga måste diskuteras. Vi har ju två reservationer här. Det är kd som har skrivit motionerna och vi moderater har tacksamt hängt på. Det var inte så svårt, vi tycker nämligen samma sak i det här fallet. Vi yrkar bifall till reserva- tion 1. Det är två reservationer, och vi yrkar bifall till reservation 1. Det är framför allt frågan om pengarna som måste komma med för att vi ska kunna jobba lite tuffare i kassan med dessa frågor. Reservation 2 ställer vi oss givetvis bakom, men vi yrkar inte bifall till den. Där finns det med en rad som jag själv känner mig mycket engagerad i, och det gäller frågan om den här s.k. kompletterande arbets- marknaden, som jag menar är så viktig för att få människor i gång och för att de inte bara ska vara förtidspensionärer, vilket faktiskt är en av de mest destruktiva verksamheter man kan ägna sig åt. Ju mer man kan arbeta, ju mer man kan vara behövd och ju mer man kan känna sin värdighet växa, desto bättre måste det vara för alla, både för den enskilde och för samhället i dess helhet. 0773312517000 N 2010-01-01 00:00:00 153600 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0999/#anf116