2348393 GP0998 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april 2001/02 98 2002-04-18 00:00:00 Ersättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form samt konsthantverk F7EF91A9-D882-4F1E-9CFD-9AD5358FE097 97 ANNE-KATRINE DUNKER (m) m Fru talman! Vi har kommit fram till kulturutskot- tets betänkanden nr 17 och 18, som handlar om er- sättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 i KrU17 och reservation 3 under punkt 4 i KrU18. Vi moderater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till dessa två. Fru talman! Vi moderater vill att varken markna- den eller staten ska styra konsten. Konsten ska vara fri, och konsten ska bryta med vad som anses vara god smak, med demokratiska principer, med anstän- digt uppförande. Den ska intressera och uppröra, behaga och misshaga. Konsten ska tänja gränser mellan verklighet och dikt, mellan vad som är förut- sägbart och det som är otänkbart. Konst och kultur är inte något statiskt utan förändras ständigt. Därför måste vi låta konstnären stå fri för att få tillfälle att förverkliga sina idéer. Vi måste skapa nya villkor för större utställningar och projekt, men även för konstnärers möjligheter till samarbete och utveckling. Tyvärr finns det alldeles för många strukturer i samhället som är både tröga och byråkratiska. Det är anledningen till att vi moderater anser att det är ytterst angeläget att se över och förnya nuva- rande system och organisationer. Det är inte den offentliga finansieringen som skapar konsten - det gör konstnären. De flesta jobben betalas av den obe- roende sektorn. Därför måste vi skapa nya mötesplat- ser där kultur och marknad kan mötas utan att för den skull reducera kultur till en marknad. År 2001 uppgick statens bidrag och ersättningar till konstnärer till drygt 265 miljoner kronor. Trots det tillhör våra konstnärer de sämst betalda. I ordet konstnär räknar jag inte alla konstutövare, dansare, skådespelare, musiker osv. Ernst Billgren sade så här i den numera avsomnade Finanstidningen: "Nu utbil- das fler konstnärer än för tio år sedan, men bara 30 % kan försörja sig i yrket." Fru talman! Kulturminister Marita Ulvskog sade i en interpellationsdebatt år 2000: "Regeringens grundläggande konstnärspolitiska målsättning är att konstnärer ska kunna leva av sitt konstnärskap. - - - Därför är huvudmålet för regeringens konstnärspoli- tik att öka möjligheter för konstnärer att leva av sitt konstnärskap med löner och ersättningar, inte minst upphovsrättsliga ersättningar, som ger en rimlig pen- sionsgrundande nivå." Eva Arvidsson sade så sent som förra året "att den statliga bidragsgivningen och de statliga ersättningar- na ger många yrkesverksamma konstnärer ekonomisk grundtrygghet och möjlighet att försörja sig på sitt konstnärliga arbete". De förbättringarna tycks inte alla uppleva. Så här skriver KRO i årets första upplaga av tidningen Konstnären: "Den bittra verkligheten är att kultur- sektorn efter nittiotalet är intecknad upp över öronen i byggnader och fasta kostnader. Alla resurser till pro- duktion är uppätna." Ett exempel på det är kulturministerns satsning på ett världskulturmuseum i Göteborg som i dagsläget ligger på en kostnad runt 100 miljoner kronor. I en tidigare KRO-artikel står det så här: "Av sta- tens 1 % i kulturpengar går cirka 3 % till bildkonst. Konstpengarna går i första hand till kulturinstitutio- nerna. Av Riksutställningars pengar går 2 % av de årliga driftsanslaget i ersättning till konstnärerna för deras arbete." En stor del av konstnärerna är ofrivilliga företaga- re med samma snåriga regler, samma byråkrati och höga skatter som alla andra företagare. Det här är små företag med mycket speciella behov. Det är små fö- retag som med de rätta förutsättningarna skulle kunna stå fria som en del i den nya infrastrukturen. I Växjö tvistar Regionteatern med skattemyndig- heten om teatern ska eller inte ska betala arbetsgivar- avgift för frilansande skådespelare. Inte minst för alla institutioner ute i regionerna är det en nödvändighet att kunna använda sig av frilansare. Men då får det inte vara förenligt med regelkrångel och byråkrati. De regler som kan misstolkas måste göras om så att man vet vad som gäller. Det tillfälliga jobbet är betydelse- fullt både för teatern och för skådespelaren. Det här visar att det behövs nya trygghetssystem. Vi moderater har därför föreslagit att vi ska stödja ett rikstäckande bemanningsföretag för konstnärer. Hade ett sådant funnits hade inte Regionteatern i Växjö behövt hamna på kant med skattemyndigheten. Vi anser inte att staten ska driva bemanningsföretaget men väl ta initiativet genom att samla intressenter. Den individuella visningsersättningen som förde- las av BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, är bra. Icke för ty anser vi att det nu är dags att göra en över- syn av ersättningen och är därför glada över att ut- skottet gör ett tillkännagivande om detta. Ingenting är så bra att det inte går att göra bättre. Vilka får del av ersättningarna? Är det några som inte får del av dem? Bör vi utöka vad som kallas den offentliga sfären till att också innefatta de rum som många rör sig i men som inte räknas till de offentliga osv.? Fru talman! Vi moderater är nöjda med att rege- ringen har bestämt sig för att se över socialförsäk- ringarna och hur de fungerar för alla kulturskapande konstnärer, eftersom dagens system inte passar ihop med den verksamhet som de flesta bedriver. Det kan inte vara rimligt att en konstnär ska tvingas sälja sin ateljé bara för att hon eller han tillfälligt behöver söka socialbidrag. Hur ser stipendierna ut? Får jag pen- sionspoäng? Räknas de in när jag söker bostadsbi- drag? Vad händer med min sjukförsäkring? Kan jag över huvud taget vara sjuk? Troligtvis inte. Frågorna är många, och de flesta har tyvärr inget svar. Vi moderater vill att vi bildar en konstbank. I Australien finns sedan många år vad som där kallas Artbank. Den federala regeringen grundade banken av flera skäl, bl.a. för att stimulera intresset för konst, och inte minst för att uppmuntra verksamma konstnä- rer i deras arbete. Systemet är enkelt. Banken köper in konst som den sedan hyr ut för kortare eller längre tid. För pengarna man får in på hyran köper man in ny konst osv. Med tanke på vad jag tidigare har anfört om svårigheten för många av våra konstnärer att försörja sig på sitt konstnärskap ser vi moderater bildandet av en konstbank som ytterligare en möjlig- het. Att bli beroende av en enda bidragsgivare kan leda till att konstnären tenderar att vilja legitimera konsten inför bidragsgivaren. Därför måste det finnas många utvägar. Fru talman! Vårt främsta mål när det gäller kul- turpolitiken är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att konstnärer ska kunna ägna mer tid åt sitt skapande och mindre tid åt byråkrati och att söka stipendier. Konsten behöver inte alltid vara lönsam, men det måste trots allt löna sig att vara konstnär. Vi moderater vill definitivt inte att konstnären ska redu- ceras till en arbetsmarknadsåtgärd. Det är tyvärr fallet för många i dag. Konsten är en gåva Gud givit mig, skrev Miche- langelo i ett brev till en vän. Att få uppleva vacker konst, lyssna till skön musik, uppleva skådespelaren i en spännande pjäs eller njuta av en dansares rörelser är en lisa för själen. Det är en gåva från konstnären till oss, men för att de ska kunna ge oss allt detta behöver de goda och rimliga förutsättningar. 0975144579503 N 2010-01-01 00:00:00 153458 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf97