<anforande>
<dok_hangar_id>2348393</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>42CE6B87-FD60-4CBA-BAD7-E8458773CF97</anforande_id>
<anforande_nummer>67</anforande_nummer>
<talare>Utrikesminister ANNA LINDH (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är alltid så att man kan bara ge en
begränsad hjälp till svenska medborgare. Det är de
utländska rättssystemen som gäller, men Sverige
brukar alltid försöka att bistå medborgare som ham-
nar i akuta problem med rättvisan i andra länder.
Vi märker att det ibland finns en övertro på att
svenska myndigheter ska kunna komma in och hante-
ra ett utländskt rättssystem, hjälpa till med borgens-
summor eller hjälpa till att lösa ett rättsfall i ett annat
land. Det har inte vare sig svenska UD eller företräda-
re för de svenska rättssystemen möjlighet att göra. Vi
försöker hjälpa till genom att se till att människor får
en rättvis behandling. Vi försöker hjälpa till så att de
klarar sitt uppehälle, klarar sig rent humanitärt, men
vi kan inte åstadkomma underverk när det gäller
utländska rättssystem.
</anforandetext>
<intressent_id>0987448696517</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153428</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf67</protokoll_url_www>
</anforande>
