<anforande>
<dok_hangar_id>2348393</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ersättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form samt konsthantverk</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8719CE03-3F5F-4207-BFBA-17BCC0F354CA</anforande_id>
<anforande_nummer>123</anforande_nummer>
<talare>ANNE LUDVIGSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag får avsluta debatten med att lyfta
fram ett område som inte har berörts så mycket här.
Anledningen till motion Kr362 är att det finns en
stark oro för hantverkets kvalitativa fortbestånd. Fa-
ran är stor att kunskap om gamla tiders tekniker och
materialkunskap kommer att försvinna. Korgslöjd,
laggning, broderi, vävning, knyppling, hustimring,
skinnberedning m.m. är tekniker där kunskapen be-
sitts av allt färre personer. Överföring av tyst kun-
skap, som tidigare skedde från äldre till yngre via
lärlings- och gesällsystem, finns inte längre.
Vi behöver den här sortens färdighets- och förtro-
genhetskunskap i dagens samhälle. Det tar tid att
utveckla den problemlösningsförmåga som en god
slöjdare och hantverkare besitter när det gäller hur
och till vad man använder ett material.
Det är den här typen av kunskap som gör att
gamla hus inte får mögelskador, att man reparerar
gamla fönster utifrån kunskap om material och este-
tiska värden och att det finns verktyg och redskap för
att utöva dessa tekniker. Det är den här kunskapen
som lägger grunden för en framgångsrik formgivning
inom trä, textil m.fl. områden. Den är också en viktig
del av vår kulturhistoria och måste hållas vid liv ge-
nom verksamma kunniga slöjdare och hantverkare.
Fru talman! Hantverksyrket slöjd och slöjdpro-
dukter har en rad värden som inte alltid går att mäta i
pengar och höjer livskvaliteten. Det gäller både i våra
egna liv och i samhället som helhet.
För att uppnå en hantverksmässigt hög kvalitet på
arbetet krävs det att slöjdaren och hantverkaren har en
ekonomisk trygghet som gör att hon eller han kan
koncentrera sig på sitt arbete. Det är också en förut-
sättning för att ungdomar ska vilja utbilda sig inom
hantverksyrket.
Vi måste ta ställning till och skaffa oss kunskap
om hur hotade slöjd- och hantverkstekniker kan fort-
leva och utvecklas - om vi nu vill detta, och det för-
utsätter jag att alla vill.
Jag anser att det här är en större fråga än vad som
ryms inom ansvarsområdet för Nämnden för hem-
slöjdsfrågor, och detta vill jag göra utskottet upp-
märksamt på.
Fru talman! Jag hade hoppats att utskottet inte
skulle se detta som enbart en budgetfråga, och några
positiva skrivningar om att utskottet har insett allvaret
i motionen hade naturligtvis varit av värde. Vi motio-
närer får återkomma till utskottet på olika sätt.

</anforandetext>
<intressent_id>0708565346310</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153484</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf123</protokoll_url_www>
</anforande>
