<anforande>
<dok_hangar_id>2348393</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ersättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form samt konsthantverk</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B3702122-71EB-435F-B1AC-C57C368F116C</anforande_id>
<anforande_nummer>117</anforande_nummer>
<talare>ANNE-KATRINE DUNKER (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det, Eva Arvidsson, är inte att miss-
tro konstnärer. Det är att misstro systemets sätt att ta
in de medlemmar som ska fatta beslut om stipendier
eller andra ersättningsformer.
I de flesta organisationer som finns i vårt samhälle
- de behöver inte ha med kulturen att göra - undviker
man i möjligaste mån att ha människor som är invol-
verade i verksamheten för att de inte ska kunna
misstänkas för jäv. Det handlar inte om att vi hyser
misstroende mot den enskilde konstnären. Det är
systemet i sig som skapar en misstro för konstnären.
Det är precis samma system i alla kommunala bolag
där det sitter politiker som är både politiker och ska
följa aktiebolagslagen.
Detta handlar om ett system, en organisation. Det
är inte den enskilde ledamoten, konstnären, som vi
hyser misstro emot.
</anforandetext>
<intressent_id>0975144579503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153478</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf117</protokoll_url_www>
</anforande>
