2348393 GP0998 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april 2001/02 98 2002-04-18 00:00:00 Ersättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form samt konsthantverk 4D173E62-0289-411F-B06C-3574278992A6 107 EVA ARVIDSSON (s) s Fru talman! Eftersom vår debattid i dag är begrän- sad ska jag precis som övriga talare endast beröra delar av det som tas upp i betänkandet. Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7 om individuell visningsersättning och för övrigt bifall till utskottets förslag i betänkande KrU17, Ersättningar och bidrag till konstnärer, samt bifall till utskottets förslag i betänkande KrU18, Bild och form samt konsthantverk. Precis som vi socialdemokrater har skrivit i vår gemensamma reservation med Vänsterpartiet anser vi att den individuella visningsersättningen, IV, som har funnits i drygt fem år, fungerar bra och är ett mycket effektivt ersättningssystem. Systemet har också ett starkt stöd bland konstnärerna eftersom det är ett system som utgår från vad konstnären har utfört och eftersom ersättningen fördelas objektivt utifrån yr- kesutövningen. Genom IV belönas det vardagliga konstnärliga ar- betet. Det finns en stark önskan bland konstnärerna om att nuvarande system ska utvecklas och förstärkas - inte förändras. Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, BUS, har utarbetat ett väl genomtänkt poängsystem som bygger på rimliga avvägningar då det gäller konstverkens exponering. Systemet har generell ka- raktär. Den som uppfyller kraven för stödformen har rätt till ersättning. BUS rapporterar årligen till rege- ringen om utfallet av den individuella visningsersätt- ningen. I budgetpropositionen för år 2002 föreslog rege- ringen en förstärkning av IV med två miljoner mot bakgrund av att det är en väl fungerande ersättnings- form. Fru talman! Det är anmärkningsvärt att Miljöpar- tiet och Ewa Larsson, som i olika motioner uttalar sig för ett mer generellt stöd till konstnärer, säger nej till individuell visningsersättning i den här formen. Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet kräver en översyn av IV och vilken organisation som är den bästa för ända- målet, både vad gäller objektivitet och insyn. Motive- ringen är bl.a. att det är svårt för myndigheter att få insyn i en privat föreningsverksamhet. Samma partier sade för ett par veckor sedan nej till insyn i fristående skolor. Det påstås mycket i motionerna som är direkt fel- aktigt. Jag hoppas att alla utskottsledamöter har tagit del av det brev vi fått från Bus där motionärernas missuppfattningar klargörs. De argument som fram- förs i motionerna bygger på misstro mot konstnärerna och den kompetens de har, men det betyder också att de underkänner de demokratiska principer som ligger till grund för olika nämnders och styrelsers arbete. Jag har sedan jag läste motionerna funderat över varför Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, som står bakom till- kännagivandet om en översyn av IV, är så kritiska och har en så totalt motsatt syn på IV och BUS mot vad Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har. När jag sedan gick in på hemsidan till en av de organisationer som inte organiserar särskilt många konstnärer klarnade det. Jag ska återge vad som står på hemsidan: Efter flera års lobbying och uppvaktningar av riksdagspartierna har styrelsen lyckats få en majoritet av partierna att ställa sig bakom en motion som upp- tar flera av de hjärtefrågor som organisationen driver. Det är partierna kd, fp, c och m som i en gemensam borgerlig motion bl.a. föreslår att hantering och för- delning av stipendierna från Sveriges bildkonstnärs- fond ses över, och man föreslår att andra ersättningar till konstnärer prövas. Man föreslår vidare att Statens konstråds verksamhet ses över och att myndigheten decentraliseras ut i landet. Man säger att beställning- en av utsmyckningsuppdragen ska följa lagen om offentlig upphandling och konkurrensutsättas. Parti- erna föreslår också att reglerna för den individuella visningsersättningen ses över. Avslutningen lyder: Miljöpartiet ställer sig bakom de borgerligas förslag. Visst blir vi alla partier uppvaktade under mo- tionstiden, men att fem partier skriver under motioner med felaktigheter och spekulationer som i sina styck- en är direkt kränkande utan att kontrollera riktigheten i påståendena tycker jag är anmärkningsvärt. Fru talman! Sällan är skillnaderna mellan partier- na så tydliga som här. Det går en klar skiljelinje mel- lan de olika politiska blocken i synen på konsten, och där har Miljöpartiet valt den borgerliga sidan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet visar en tilltro till konstnärerna, medan Moderaterna, Krist- demokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Miljö- partiet visar en misstro till konstnärerna. Fru talman! Jag går nu över till betänkandet om bild och form samt konsthantverk. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget till beslut i utskottets betän- kande. Jag ska beröra endast den del i betänkandet som handlar om utskottets tillkännagivande om en förut- sättningslös översyn av Statens konstråds verksamhet. Statens konstråd har ett viktigt uppdrag. Fram till 1997 bestod verksamheten av konstnärlig utsmyck- ning enbart av statliga miljöer. Sedan dess har verk- samheten kompletterats med en växande verksamhet med kommuner, landsting och privata byggherrar. I dag finns konstnärlig gestaltning i bostadsområden, skolor, kulturhus m.m. Det är en spännande verksam- het som gjort det möjligt att i hela landet förverkliga behov och drömmar om en estetiskt tilltalande miljö med konstnärlig gestaltning. Statens konstråds verksamhet har inte setts över sedan 1995. Utskottet anser att det är motiverat med en översyn, eftersom verksamheten är betydligt mer omfattande i dag, och att det bör vara en förutsätt- ningslös översyn. Översynen kan t.ex. följa upp några av de utsmyckningar som Statens konstråd har ge- nomfört tillsammans med kommuner och landsting. Det kan ske genom intervjuer av de lokala samråds- grupperna, brukargrupperna, och de som är berörda av utsmyckningen, t.ex. de boende i ett bostadsområ- de eller eleverna i en skola. Utskottet yrkar därmed avslag på motionerna. Det är endast Moderaterna som yrkar bifall till samtliga motioner som rör Statens konstråd. Mycket av den kritik som flera partier för fram i motionerna har utskottet behandlat tidigare. Det är en oseriös kritik som handlar om brukarinflytande, upphandling, risken för jäv, regional spridning m.m. Statens konstråd följer lagen om offentlig upp- handling, så det är ett felaktigt påstående att de inte gör det. Kammarrätten har prövat två upphandlingar av offentlig konstnärlig gestaltning och gett Statens konstråd rätt. Jag vill också betona att Konstrådets verksamhet är helt öppen för offentlig insyn. I årsredovisningen kan vi läsa om den regionala spridningen, om antalet konstnärer och vilka, om inköp som gjorts under året och om pågående projekt. Det sker samråd med bru- karna i en s.k. samrådsgrupp bestående av arkitekten, fastighetsägarens eller byggherrens projektledare, valda representanter för de blivande brukarna och med Konstrådets projektledare som sammankallande. Brukargruppen möts många gånger under projektti- den och får stort inflytande över val av konstnärer för skissuppdrag liksom över inköp och placering av lös konst. Upphandling av konstnärligt arbete kan inte byg- ga på ekonomiskt anbudsförfarande. Tävlingsformen är lämplig i vissa fall men i allmänhet alltför långdra- gen och otymplig, dessutom kostsam. Eftersom det är kommunerna som enligt plan- och bygglagen har huvudansvaret för utformningen av den gemensamma miljön, skulle alla vinna på att även den konstnärliga gestaltningen i den gemen- samma miljön skrevs in i PBL, på samma sätt som arkitektur, form och design skrevs in 1998. Till detta återkommer jag vid ett annat tillfälle. Avslutningsvis, fru talman, skriver Peder Alton, journalist och konstkritiker, i gårdagens Dagens Ny- heter: "En röd tråd bland de borgerliga är att konkur- rensutsätta inköpen av konst. Det imponerar inte." Jag ställer mig frågan vad som blir kvar om konstnärerna omyndigförklaras, om fungerande kul- turella strukturer bryts ned och om konstnärliga vär- den får ge vika för ekonomiska i den konstnärliga gestaltningen av vår gemensamma miljö. 0556854176401 N 2010-01-01 00:00:00 153468 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf107