2348393 GP0998 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april 2001/02 98 2002-04-18 00:00:00 Ersättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form samt konsthantverk 5D2B54B9-CC36-423E-AA0D-3307D95A26FE 106 EWA LARSSON (mp) mp Fru talman! Människan och samhället behöver konst. Därför anser Miljöpartiet det vara en självklar- het att den offentliga sektorn ska ge konstnärer möj- lighet att verka under rimliga förhållanden. Det of- fentliga stödet till konstnärer sker i dag på många olika sätt. Till det viktigaste hör kopierings- och vis- ningsersättningen, stipendier till enskilda konstnärer och att offentlig sektor köper in konst. Tyvärr funge- rar stödet för konstnärer i dag inte fullt ut. Det gör att vissa konstnärer och konstnärsgrupper missgynnas. I utredningen Konst i offentlig miljö 1995:18 finns förslag på en ny modell för anskaffning av offentlig konst till statens olika byggnader där statens konst- museer och länsmuseer skulle ha ansvar för att köpa in och placera ut det man kallar för lös konst. Svens- ka konstnärsförbudet vill gå ännu längre än så. Det anser att också beslut om s.k. fast konst skulle kunna utlokaliseras. Det är lagen om offentlig upphandling som styr. I 6 kap. 2 b § finns en regel om direktupphandling som medger att en upphandlande enhet får utan föregåen- de annonsering begära anbud genom att skicka en skrivelse till endast en leverantör om det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras av endast en viss leverantör. Den här undantagsregeln är alltför vid och medger att man i vissa upphandlingar kan hänvisa till att särskilda konstnärliga skäl föreligger som motiverar att man vänder sig till de leverantörer som man själv vill vända sig till. Utskottet ger nu riksdagen en möj- lighet att besluta om en förutsättningslös översyn av Konstnärsrådets verksamhet. Så lite om den individuella visningsersättningen. Den har i sin nuvarande form funnits i dryga fem år. Den är generell till sin karaktär och betalas ut endast med hänsyn till om de sålda föremålen finns i offent- lig ägo. Men från offentlig ägo har man exkluderat konst som ägs av t.ex. kyrkan, statliga aktiebolag, ideella föreningar som Folkets hus, Våra gårdar, bostadsbolag som HSB eller fackföreningar. De om- fattas inte av ersättningen. Det vill vi ändra på. Det finns också indikationer att vissa konstnärs- grupper som tecknare, keramiker, konsthantverkare och fotografer inte får någon ersättning över huvud taget eller att de bara får ett mindre belopp. Med tanke på att fem år har gått anser nu utskottet att det är motiverat att summera de erfarenheter som man vunnit av fördelningssystemet. En översyn ska göras av hur använt poängsystem av BUS fungerat. Över- synen ska också innefatta en redogörelse av vilka belopp som fördelats till olika konstnärsorganisatio- ner och enskilda konstnärer. Det ska även övervägas om det är lämpligt att vidga begreppet offentlig ägo. Det tycker vi i Miljöpartiet att det är. Fru talman! Jag vill prata om inriktningen på det statliga stödet till konstnärsområdet. Vi i Miljöpartiet menar att det är ett resursslöseri att inte ge välutbil- dade och meriterade konstnärer möjligheter att leva på sitt arbete. Därför vill vi att regeringen överväger åtgärder som syftar till att fler kan leva på sitt konst- närliga arbete. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara att de första 100 000 kronorna som en konstnär tjänar ska vara befriade från skatt. Här är det alltså inte endast Moderata samlingspartiet utan även Miljöpar- tiet som tror att det skulle kunna vara ett sätt. Det finns även andra förslag. Ett nämndes i Kul- turutredningen. Ett annat förslag nämndes i SOU 1997:184. I flera europeiska länder har man infört system med ett mer generellt utvecklat konstnärsstöd. Det finns ett bra referensutrymme att inhämta andra krea- tiva lösningar från för att se vad som kan passa i Sverige. Men det viktiga är att stödet till konstnärerna utvecklas så att fler konstnärer kan komma i fråga för stödet. Vi tycker inte att det statliga konstnärsstödet ska riktas enbart till en mindre, exklusiv grupp av konstnärer, som sker i dag. Vi hoppas att regeringen snart kommer med ett sådant förslag. Med det yrkar jag bifall till reservation 4 under punkt 3 i KrU17. Jag går nu över till att tala om trygghetssystemen för konstnärer. Det borde vara en självklarhet att konstnärer precis som andra yrkeskategorier har pen- sion och ersättning vid sjukdom och vid föräldrale- dighet. Men så är det inte! Trots att frågan fördes fram i ljuset av utredningen av generella konstnärs- stöd 1997 finns ännu ingen tillfredsställande lösning. Det jobbas på frågan. Vi utgår ifrån att regeringen snarast lägger fram ett förslag till riksdagen om ett trygghetssystem som är anpassat till konstnärens situation. Jag ska också säga några ord om bild och form. Som vi framhåller i en av våra motioner menar vi att upphandlingsrutinerna för konst behöver ses över så att brukarinflytandet kan öka. Vi vill att man ska göra korrigeringar. Utskottet har tidigare understrukit att det är av mycket stor vikt att brukarna ges möjlighet att aktivt delta i beslutsprocessen och att de därmed får känna sig delaktiga i utsmyckningen av den egna närmiljön. Också i regeringens regleringsbrev har det föreskrivits att Statens konstråd ska sprida kvalifice- rade uppdrag till många konstnärer. Mot bakgrund av att så många olika förslag om Statens konstråds verksamhet har förts fram har nu utskottet bestämt sig för att verksamheten, som inte har setts över sedan 1995, nu ska ses över. Vi är glada över att vi har gjort det möjligt i utskottet. När det gäller den gamla rekommendationen från 1937 att 1 % av byggkostnaderna ska avsättas till konstnärlig utsmyckning tycker vi att det någon gång vore dags att slå fast detta här i riksdagen. Principen är så angelägen, och den fungerar inte. Byggnader och infrastruktur ska inte bara vara funktionella för att komma människor till godo, utan de utgör också pusselbitar i en trivsam miljö. Eftersom rekommen- dationen inte efterlevs vill vi att riksdagen fastställer att minst 1 % av kostnaderna vid ny- och ombyggna- tion samt vid infrastruktursatsningar bör gå till konst- närlig utsmyckning. Med det yrkar jag bifall till reservation 2 under punkt 3 i KrU18. Jag ska även säga några ord om konstnärsverkstä- der och kollektivverkstäder. Redan på 1970-talet gick konstnärer samman och bildade gemensamma verk- städer - kollektivverkstäder - för sitt arbete. När Miljöpartiet för första gången motionerade om ökat stöd till de här verkstäderna 1997 fanns det 20 styck- en. I dag är antalet uppe i 27. Verkstäderna har sina egna specialiteter - alltifrån stenhuggeri till digital bildberedning. De här konstnärernas kollektivverk- städer står öppna för alla yrkesverksamma konstnärer och konsthantverkare och har i dag lite drygt 3 700 medlemmar. Verkstäderna utgör en förutsättning för att vi ska ha en bred konstnärlig aktivitet. Mycket av den offentliga konstnärliga utsmyck- ning som vi har i vårt gemensamma samhällsrum är skapad i kollektivverkstäder. Verkstäderna är en nationell angelägenhet och får sedan 1998 på förslag från Miljöpartiet ett nationellt stöd. De här verksam- heterna avspeglas i utställningsverksamhet, offentlig utsmyckning, nationella konstnärliga projekt och kunskapsutbyten mellan svenska och utländska konstnärer. Med tanke på den omfattande verksamhet som de här konstnärsverkstäderna har är det statliga stödet oproportionerligt litet - 2 miljoner kronor - om man jämför det med andra kulturskapande verksamheter. Därför tycker vi att stödet ska ses över så att det står i rimligt förhållande till den verksamhet som pågår. Dessutom menar vi att dagens direktiv gör att en stor del av verkstäderna inte kvalificerar sig till stöd. Slutligen ska jag säga några ord om ett nätverk för konstnärliga verkstäder i Europa. Konsten och kultu- ren börjar bli alltmer tillgänglig över ländernas grän- ser på den internationella arenan. I dag kommer det många förfrågningar från bl.a. europeiska konstnärs- grupper om att ta del i kollektivverkstädernas fram- gångskoncept. Det vore bra med ett klart formulerat uppdrag till Kulturrådet att stödja en europeisk ut- veckling. Här finns också en EU-ansökan inlämnad, och det finns stora förhoppningar om att den blir bifallen. Vi har verkligen någonting att skryta med här i Sverige. När det gäller själva utvecklingen och framtiden för kollektivverkstäderna ska Kulturrådet det här året göra en kartläggning av hur medlen till verkstäderna används. En rapport väntas i slutet av det här året. Vi hoppas att kommande regering tar i beaktande nöd- vändigheten av en bredd i bidragsgivningen. 07776758016 N 2010-01-01 00:00:00 153467 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf106