2348393 GP0998 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april 2001/02 98 2002-04-18 00:00:00 Ersättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form samt konsthantverk F39B3E46-DE18-4A0A-B5E5-F3244D996083 104 BIRGITTA SELLÉN (c) c Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till re- servation 3 under punkt 2 i KrU17. Jag yrkar inte bifall till någon reservation i KrU18. När vi stressar till och från vårt arbete, småspring- er i korridorerna i Riksdagshuset eller skyndar till olika lokaler så är det skönt att samtidigt kunna vila blicken på olika slags konstverk. Även om jag inte stannar upp och studerar statyn eller tavlan noggrant så noterar jag någonstans i hjärnan att jag har sett den, och det känns skönt att kunna skingra tankarna och få en kort reflexion över den vackra eller konsti- ga konst som jag just passerat. Konst berör alla på något sätt, även om man hör många säga att de är ointresserade. Konst är ett ut- trycksmedel som många gånger leder till debatter, vilket vi bl.a. kunde se och höra i höstas när graffittin diskuterades vitt och brett. All konst är berättigad, anser jag, även om jag inte gillar allt jag ser. Av den anledningen måste förut- sättningar skapas så att konstnärerna får drägliga livsvillkor. I dag är det många duktiga konstnärer som har svårt att försörja sig. De flesta har högskole- utbildning, med dyra studiekostnader, bakom sig. Därför måste vi uppmärksamma deras arbetsvillkor och livssituation. Från Centerpartiets sida har vi många gånger sagt i debatten att vi bör utnyttja deras kunskaper i t.ex. skolans värld och på fritidsgårdarna. Ett bra exempel på det är Bunker i Sollentuna. Där finns det en kvinnlig konstnär som låter barn och ungdomar komma och måla tavlor. De har knappa ekonomiska resurser, men det är en populär fritids- sysselsättning. Hon, den kvinnliga konstnären alltså, var för några veckor sedan också på Lava i Kulturhu- set, och även där kom det väldigt många som ville måla. Med hennes engagemang får hon många att måla, och en del vill också komma och göra det dag efter dag. Hon kan lyfta deras anlag. Barnen behöver bra stimulans och peppning för att utveckla den konstnärliga ådran, och där kan konstnärer vara en stor resurs. Kommunerna tycker jag bör kunna anställa fler konstnärer som en resurs till skola och fritidsgårdar. Det skulle kunna ge konstnärer med oregelbunden eller låg inkomst en möjlighet att lättare försörja sig i sitt yrke. Skolan ropar ju efter fler vuxna, och i många skolor fattas utbildade lärare, inte minst bildlärare, under de första sex grundskoleåren. Metoden att utnyttja yrkesmänniskor använder vi t.ex. väldigt mycket i musikskolan, där yrkesmusiker jobbar halvtid i skolan och halvtid i någon orkester. Jag tror att det skulle kunna vara en bra lösning för många konstnärer att kunna få en säker inkomst under några timmar i skolan. Det är också viktigt att medborgarna får vara del- aktiga vid inköp av konst till sina närmiljöer. Om människor fått påverka konstinköpen upplevs det som positivt, och konst kan ingå som en självklar del i arbetsmiljön. På den skola som jag arbetade innan jag kom hit till riksdagen fick eleverna vara med och bestämma utsmyckningen. Det kvarnhjul i sten som monterades upp på skolgården har blivit en kär lekplats för alla barn för att klättra på och krypa genom hålet, osv. Centerpartiet har skrivit en fyrpartimotion om konstnärernas villkor. Vi tycker att staten bör övervä- ga nya metoder och stödformer. Det behöver därför göras en översyn av konstnärernas villkor. Jag tänker inte yttra mer om konstnärernas villkor eftersom andra före mig - Anne-Katrine Dunker och Gunilla Tjernberg - redan på ett föredömligt sätt tagit upp det. Jag förlänger därför inte diskussionen utan står bakom våra andra motioner med tillhörande re- servationer, men yrkar bara bifall till reservation 3. 0185503778507 N 2010-01-01 00:00:00 153465 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf104