2348393 GP0998 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:98 Torsdagen den 18 april 2001/02 98 2002-04-18 00:00:00 Ersättningar och bidrag till konstnärer samt bild och form samt konsthantverk 1DFFD5E9-E8B8-4584-B8DD-868365426F48 103 GUNILLA TJERNBERG (kd) kd Fru talman! Konsten är en gåva från konstnären till samhället, och samhället måste vara berett att ge något tillbaka. Förutsättningar måste skapas för att kulturskaparna ska få drägliga livsvillkor och möjlig- heter att utöva sin konst utan att ekonomiskt stå på ruinens brant. I dag är det många konstnärer som har svårt att klara sitt uppehälle, och det har flera tidigare talare varit inne på. Många måste därför ha även ett annat arbete. Bland de olika konstnärsgrupperna är det bildkonstnärerna som har de lägsta inkomsterna. För att minska behovet av s.k. brödjobb finns ett antal stöd och ersättningar. Många av de stödformer och försäkringsvillkor som är skapade i samhället är inte anpassade efter konstnärens speciella arbetsvillkor och livssituation. För att nå en kulturell frihet och mångfald i Sveri- ge måste dessa brister i systemet uppmärksammas och justeras. Vi kristdemokrater menar att samtliga politikområden bör samordnas så att rimlig hänsyn kan tas till konstnärernas speciella förhållande. Fru talman! I SOU 1997:190 gjordes en kartlägg- ning av konstnärernas verksamhetsinriktning och ekonomiska situation. Av den kan man dra några slutsatser. Konstnärerna är i inkomsthänseende inte en enhetlig grupp. Det är förhållandevis stora in- komstskillnader mellan grupperna. För den i storlek dominerande gruppen bildkonstnärer är den genom- snittliga bruttoinkomsten 98 500 kr, vilket kan jämfö- ras med författare och översättare som har en medel- inkomst på 174 000 kr och skådespelare som har en medelinkomst på 194 000 kr. Konstnärer har i genomsnitt klart lägre inkomster än befolkningen i övrigt, samtidigt som konstnärerna har en mycket hög utbildningsnivå. Enligt den här undersökningen har 47 % genomgått en eftergymna- sial utbildning under tre år eller längre tid, vilket kan jämföras med den yrkesarbetande delen av befolk- ningen i övrigt som ligger på drygt 10 %. Bland bild- konstnärerna och de formgivande konstnärerna har inte mindre än 51 % en högre utbildning, vilket är anmärkningsvärt med hänsyn till dessa gruppers låga inkomster. Vi kristdemokrater anser att staten bör överväga nya metoder och stödformer som kommer fler konst- närer till del. Vi anser att en översyn av de nuvarande stödformerna bör göras, där även många av de goda förslagen från Konstnärsstödsutredningen tas till vara. Detta har vi tagit upp i en gemensam motion tillsam- mans med Folkpartiet, Centerpartiet och Moderater- na. I betänkandet har vi ett tillkännagivande om att en översyn ska göras av den individuella visningsersätt- ningen. Det här är, som vi har hänvisat till i en mo- tion, bl.a. för att titta på hur det poängsystem som tillämpas fungerar och vilka återverkningar det har på olika konstkategorier men också om det är lämpligt att vidga begreppet "offentlig ägo" till att omfatta även andra ägargrupper, t.ex. kyrkliga församlingar, studieförbund, fackförbund osv. Det är också ett faktum att konstnärernas situation påverkas av beslut som fattas inom andra utgiftsom- råden. Fru talman! Ett exempel härpå är pensionsre- formen som genomfördes för ett par år sedan och som får konsekvenser som förefaller mindre lämpliga för konstnärer inom bl.a. dans och musikområden på grund av dessa yrkens speciella karaktär. Vidare anser vi att det är angeläget att regeringen och Ar- betsmarknadsstyrelsen tar särskild hänsyn till kultur- arbetarnas specifika arbetsvillkor vid tillämpningen av de nya a-kassereglerna och aktivitetsgarantin. Fru talman! Jag är väl medveten om att en särskild utredare fått i uppdrag att se över frågor rörande konstnärernas villkor. Vi vill trycka på detta, och jag yrkar bifall till reservation 8 under punkt 8 i betän- kande KrU17. Fru talman! Utskottet tillkännager i betänkandet KrU18 för regeringen behovet av en förutsättningslös översyn av Statens konstråds verksamhet. Vi krist- demokrater är mycket glada att detta tillkännagivande nu görs. Vi har haft uppe frågan om behovet av en översyn vid ett flertal tillfällen i olika motioner och diskussioner i utskottet. Det känns både glädjande och tillfredsställande att vi nu är överens om detta. Våra utgångspunkter för behovet av en översyn ut- vecklar vi i en motion. Jag vill också, fru talman, avslutningsvis säga att vi anser det vara ett gott initiativ av regeringen att ha utsett år 2001 till arkitekturår. Men vi ser en risk i att de satsningar som gjorts inte tas till vara. Därför är det oerhört viktigt att det genomförs en utvärdering och uppföljning innehållande slutsatser. En sådan är också utlovad av kulturministern, men vi vill gärna påminna om detta. Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga re- servationer där kristdemokraterna finns med i båda dessa betänkanden, men vill för tids vinnings skull här i kammaren som jag tidigare anfört yrka bifall förutom till reservation 8 under punkt 8 i betänkande KrU17 också till reservation 6 under punkt 10 i be- tänkande KrU18. 0887345842319 N 2010-01-01 00:00:00 153464 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0998/#anf103