2348392 GP0997 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april 2001/02 97 2002-04-17 00:00:00 Äldrepolitik C446FF24-3A61-43AE-98CB-476245A23BC1 92 TULLIA VON SYDOW (s) s Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i socialutskottets betänkande nr 12 och avslag på samtliga motioner på området äldrepolitik. Jag tycker att det är hoppingivande att det råder en så stor samstämmighet kring äldrepolitikens mål och inriktning. Detta har fått ett väldigt klart uttryck i det diskussionsbetänkande som Senior 2005 just har avlämnat till socialministern. I den viktiga frågan om nödvändigheten av att förändra de negativa attityder- na till 50-plussarna liksom när det gäller att bejaka det faktum att de faktiskt är de mest erfarna medbor- garna i vårt land och att vi därför måste ta till vara deras resurser och ge dem ett berättigat inflytande i samhället - om detta är vi rörande eniga. Vi är också överens om att arbetsmiljön måste förbättras så att fler kan arbeta fram till pensionsål- dern, och vi menar att alla måste planera för ett aktivt åldrande för att få många bra levnadsår efter pensio- neringen. Den stora ojämlikheten mellan socialgrup- perna vad avser hälsan i högre åldrar måste också elimineras. Om detta och om mycket annat som tagits upp i betänkandet är vi alltså överens. Vi är också eniga om målen och om de flesta me- del för att nå dessa mål. Ett faktum är att vad gäller många av motionerna i detta betänkande kan önske- målen redan anses tillgodosedda, eller också pågår utredningar som bör avvaktas innan åtgärder kan vidtas. Vi skiljer oss i några frågor. En är äldrepengen, en annan är subventioner till hushållstjänster. Dessa frågor kommer att diskuteras under den remissom- gång som Senior 2005:s diskussionsbetänkande just nu är föremål för, och jag vill därför inte ta upp dem här i dag. Fru talman! Då borde vi väl alla vara ganska nöjda. Den nationella handlingsplanen för äldrepolitik har uppenbarligen varit ganska framgångsrik för att inom olika områden skapa bättre förhållanden för gamla människor. Vi har också i riksdagen behandlat ett antal viktiga propositioner av stor betydelse för de äldre i samhället. Jag vill ge några exempel. Vi har diskuterat nya regler för avgifter inom äld- re- och handikappomsorgen - den s.k. maxtaxan - bättre tandvårdsstöd för äldre och en ny socialtjänst- lag. Vi har beslutat satsa 2,7 miljarder på läkarmed- verkan inom äldreomsorgen och en och en halv mil- jard i ökade statsbidrag till äldreområdet. De här satsningarna på äldreområdet har resulterat i att anta- let anställda sedan 1995 ökat med 29 000 årsarbeten. Nästan alla kommuner har också utarbetat handlings- planer för anhörigstöd. Men även om det faktiskt, lyckligtvis, är så att de allra flesta är nöjda med den vård och omsorg de får är jag inte nöjd. Det återstår väldigt mycket att göra innan vården och omsorgen om gamla sköra männi- skor blir riktigt bra överallt i vårt land. Den här våren har vi återigen nåtts av rapporter om vanvård inom äldreomsorgen. Det är en påminnelse om att arbets- ledning och tillsynsmyndigheter har ett stort ansvar och aldrig får släppa på vaksamheten. Det har också i ett antal rapporter konstaterats att samverkan mellan huvudmännen inte fungerar som det är tänkt och att det är den gamla multisjuka pati- enten som får sitta emellan. Detta kan inte accepteras. I årtionden har kravet på samverkan mellan huvud- männen stått högt på dagordningen. Varför går det då så långsamt att hitta hållbara rutiner för samverkan? Ansvaret vilar här tungt på kommuner och landsting. När tänker man komma till skott? Fru talman! Mina önskemål är många. Särskilt viktigt är det att satsa på en utveckling av hemtjäns- ten. Det räcker inte att höja löner och satsa på bättre utbildning. Det behövs här ett nytänkande. Här finns det en viktig uppgift att beakta för de forsknings- och utvecklingsenheter som nu finns på många håll i landet och för Socialstyrelsen. Kvarboendeprincipen måste också enligt min upp- fattning diskuteras allvarligt. Det måste finnas till- räckligt många platser i särskilda boendeformer så att humanitet och trygghet inte åsidosätts. En annan viktig fråga är bristen på äldrepsykiat- risk kompetens i primärvården. Alltför många som egentligen söker hjälp för ångest och nedstämdhet får en somatisk diagnos och en behandling som kanske rentav försämrar tillståndet. Senior 2005 lägger fram sitt slutbetänkande om ett år. Där kommer alla aspekter på vården och omsor- gen av gamla att behandlas. Säkert kommer också dessa viktiga frågor att belysas. Fru talman! Det är min förhoppning att äldrepoli- tiken i framtiden kännetecknas av nytänkande och kreativitet och att vi får se flera representanter för landets mest erfarna medborgare i den här kammaren och i alla andra beslutande församlingar i vårt land. 0937572393290 N 2010-01-01 00:00:00 153291 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf92