<anforande>
<dok_hangar_id>2348392</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Totalförsvarsplikten </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>31D1EE80-45BC-404A-9866-DC61F5B026C9</anforande_id>
<anforande_nummer>8</anforande_nummer>
<talare>LARS ÅNGSTRÖM (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Ärade ledamöter i kammaren och
protokollsläsare. Betänkandet om totalförsvarsplikten
handlar om ett system som vi egentligen har haft ända
sedan medeltiden. Då började män med tvång kallas
in för olika militära insatser. Det har varit aktuellt
fram till förra århundradet och högst aktuellt under
det kalla kriget. Då kallades halva befolkningen in
med tvång för att göra sin värnplikt.
Det senaste decenniet har mycket förändrats. Den
stora förändringen är att riksdagen i dag håller med
Miljöpartiet i analysen om att det inte längre finns
något militärt invasionshot mot Sverige. Även Sveri-
ges militär och den militära underrättelsetjänsten
säger samma sak. Det existerar inte något militärt
invasionshot mot Sverige. Vi ser en helt annan inter-
nationell utveckling i vår region. Som en konsekvens
av detta kallas inte längre halva befolkningen, dvs.
alla männen, in i värnpliktssystemet, utan vi kallar in
17 000 - en tredjedel av en årskull män.
Andra förändringar som har skett är att vi har fått
helt andra huvuduppgifter för Försvarsmakten. En av
huvuduppgifterna är i dag att delta i internationella
fredsfrämjande insatser. En annan huvuduppgift är att
stödja samhället i kris och under stark påfrestning.
Det som inte har förändrats är värnpliktssystemet.
Det ser i grunden likadant ut i dag som för 50 år se-
dan och som det sett ut under en lång tid. Det innebär
att vi fortsätter att kalla in en tredjedel av männen och
inga kvinnor över huvud taget. Varför, kan man fråga
sig. Är männen bättre lämpade att delta i dagens för-
svarspolitiska uppgifter, eller varför ser det ut så?
Man kan se på de krav som ställs på de män som
är med i den insats där Sverige deltar med en trupp i
Afghanistan. De viktigaste personliga egenskaper
som man efterfrågade hos de soldater som skickades
dit var empati, en god social förmåga, en god verk-
lighetsuppfattning och ett gott omdöme. Detta är inte
några specifikt manliga egenskaper.
Det är inte i första hand fysisk muskelstyrka man
efterfrågar. Andra viktiga erfarenheter och kunskaper
när man deltar i internationella fredsfrämjande eller
fredsbevarande insatser är förmåga till strategisk
planering, logistisk erfarenhet och öppet ledarskap.
Det är bl.a. starka kvinnliga erfarenheter; märk väl
mitt ordval. Jag talar inte om kvinnliga egenskaper
utan kvinnliga erfarenheter. De erfarenheterna är
långt viktigare än fysisk muskelstyrka i de internatio-
nella fredsfrämjande insatserna.
Behovet av kvinnor i det totalförsvar vi behöver
på 2000-talet är en självklarhet. Men dagens system
tillgodoser inte alls detta behov. Hur ska vi då få in
kvinnor i systemet? Ska det ske genom tvångslag-
stiftning eller frivillighet?
Dagens system bygger på tvångslagstiftning. Vi
har sett hur Vänsterpartiet har bejakat tvångslagstift-
ningen, att man ska tvinga in samtliga kvinnor i
mönstringsförfarandet. Folkpartiet liberalerna hävdar
samma sak. Man försöker trixa och säger att det ska
ses som en rättighet och jämför med den allmänna
rösträtten. Men man sätts inte i fängelse om man
vägrar rösta i allmänna val, Runar Patriksson. Man
straffas inte för det. Det är den stora skillnaden jäm-
fört med pliktsystemet. Om en kvinna vägrar att
mönstra så blir hon straffad för det.
Att tvångsmönstra närmare 100 000 ungdomar i
18-årsåldern är inte bara vanvettigt. Det vore en ren
dumhet, när man inte behöver mer än 17 000 perso-
ner. Försvarsministern sade så sent som i går kväll i
en TV-debatt att man redan i dagsläget, när man väl-
jer ut de 17 000 männen av 50 000-60 000, får de
som vill och känner sig motiverade. Ett system byggt
på frivillighet som vore öppet för både män och kvin-
nor skulle på samma sätt tillgodose behovet av kun-
niga, motiverade personer.
Det tål också att understrykas att Folkpartiet libe-
ralernas och Vänsterpartiets förslag om att man ska
tvångsmönstra kvinnor inte har något stöd hos kvin-
norna. Det var också uppgifter som framkom i de-
batten i går. Det är en liten minoritet som stöder för-
slaget. Majoriteten av kvinnorna är emot att mönstra
enligt tvångslagstiftning.
I stället bör vi lämna dagens totalförsvarspliktsy-
stem som bygger på tvång och bygga ett system på
frivillighet, öppet för både kvinnor och män, ett sy-
stem som är anpassat både till kvinnor och män. De
nya krav som ställs på de som deltar i totalförsvaret
med de nya uppgifterna - empati, social förmåga,
verklighetsuppfattning, strategisk förmåga osv. -
innebär att vi i förlängningen kanske får se fler kvin-
nor än män, om vi väljer de som är bäst. Det kanske
helt enkelt är så att fler kvinnor än män är lämpade
och blir uttagna att vara med bland de 17 000.
Det finns ett ökat intresse för att delta i de nya
uppgifterna inom totalförsvaret, som är intressanta på
ett helt annat sätt och bredare. Där har Runar Patriks-
son en poäng: Det finns många som vill delta. Miljö-
partiet har sedan många år framfört ett förslag om att
öka den ekonomiska ersättningen för dem som ge-
nomgår utbildningen. Vi menar också att man ska
anpassa utbildningen så att den blir användbar i det
civila samhället och ge civil dokumentation och
tilläggspoäng för högskoleansökningar. Därigenom
blir det fullt möjligt att få ett system som bygger på
frivillighet och är öppet för både kvinnor och män. Vi
kommer också att kunna få ett system med hög kva-
litet på dem som väljs ut.
En annan fördel med ett system byggt på frivillig-
het som är öppet för både kvinnor och män är att vi
slipper välja ut 17 000 ynglingar som är 18 år gamla.
I stället blir det ett fönster där man kan söka utbild-
ningen under en stor del av sitt liv. För en del kanske
det passar att göra utbildningen när man är 18 år. För
andra passar det bättre när barnen är utflugna. De
personerna kanske är 40-45 år gamla, har livserfa-
renheter och yrkeskunskaper som är användbara och
högst värdefulla i det framtida totalförsvaret. Det kan
gälla deltagande i internationella fredsfrämjande
operationer. Det vore ytterligare en stor fördel, att
kunna få del av de livserfarenheterna genom att det
finns ett öppet fönster för att göra tjänst i totalförsva-
ret som inte är begränsat till att man är 18 år gammal.
Sammantaget med att vi kan få motiverade män-
niskor och betydligt fler kvinnor i totalförsvaret,
kanske en majoritet, leder det fram till slutsatsen att
vi ska avvisa ett otidsenligt, ojämlikt och orättvist
system från en svunnen tid och i stället bifalla Miljö-
partiets reservation nr 3.
</anforandetext>
<intressent_id>0990007083418</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153207</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf8</protokoll_url_www>
</anforande>
