<anforande>
<dok_hangar_id>2348392</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Totalförsvarsplikten </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>CA71AA3D-35A5-4B4D-BBB5-E7B06A8A91F6</anforande_id>
<anforande_nummer>5</anforande_nummer>
<talare>RUNAR PATRIKSSON (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag tyckte nog att jag var ganska tyd-
lig gentemot den moderata inställningen i frågan. Jag
tyckte att jag var ganska klar över vad vi vill. Här är
det inte tvång vi ska lägga på kvinnorna utan en rät-
tighet.
Jag tror inte att någon kvinna har uppfattat röst-
rätten som ett tvång. Den blev en rättighet. Det är
precis samma idé som ligger i Folkpartiet liberalernas
försvarspolitik. Det måste naturligtvis vara en rättig-
het att få bli mönstrad, att få inställa sig till mönstring
inför samma skrank och få möjlighet att göra ett för-
svarsarbete för sitt land - det land som varje kvinna
och man älskar lika mycket. Jag kan inte tro att någon
kvinnoorganisation står bakom Anna Lilliehööks
uppfattning att det ska vara ett tvång att mönstra alla.
</anforandetext>
<intressent_id>0996373560505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153204</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf5</protokoll_url_www>
</anforande>
