2348392 GP0997 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april 2001/02 97 2002-04-17 00:00:00 Bättre tandvårdsstöd för äldre m.m. DF295106-CB22-4EF6-826B-617A198280C4 45 CATHERINE PERSSON (s) s Herr talman! Nu förbättrar vi tandvårdsstödet, och vi börjar med de äldre. Målsättningen för oss social- demokrater är att tandvården ska vara en del av hälso- och sjukvården och att kostnaderna på sikt ska vara i nivå med kostnaderna för hälso- och sjukvården i övrigt. I det sammanhanget ska det naturligtvis sägas att det kräver kraftigt ökade resurser. Förutsättningar- na för det är så klart beroende av tillväxten i Sverige, hur mycket vi är beredda att bidra med till vårt ge- mensamma välfärdssamhälle och hur vi sedan gör prioriteringar mellan olika välfärdsinsatser. Herr talman! I Sverige har tandhälsan över tiden blivit allt bättre. En stor majoritet av befolkningen söker tandvård regelbundet. Barn och ungdomar har gratis tandvård tills de är 21 år. Fr.o.m. den 1 januari 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd för vuxna i Sve- rige. Tyvärr förekom det åren dessförinnan nedskär- ningar i tandvårdsförsäkringen till följd av det då svåra statsfinansiella läget. Den tidigare tandvårdsför- säkringens konstruktion innebar också att allt färre fick del av försäkringen. Målsättningen med tand- vårdsstödet är att nå en bättre tandhälsa hos hela befolkningen. Utmaningen med tandvårdsstödet är dels att stödja och uppmuntra beteenden som minskar tandvårdsbehovet på sikt både för individen och för samhället, dels att ekonomiskt stödja dem med behov av olika tandvårdsbehandlingar i dag. Nuvarande tandvårdsstöd tar sikte på båda inriktningarna. Tand- vårdsstödet innebär bl.a. att alla vuxna ges ett eko- nomiskt stöd för den vardagliga hälsobefrämjande tandvården, s.k. bastandvård. Äldre personer och personer som till följd av sjukdom eller funktionshin- der har särskilda tandvårdsbehov ska erhålla förstärkt stöd. Det finns också ett högkostnadsskydd för mer omfattande åtgärder, i huvudsak protetik, inklusive implantat. Det är också fri prissättning på tandvård. Herr talman! För några år sedan tillsköt vi mer pengar för att genomföra det nya tandvårdsstödet. Trots det kan det för dem med många hål som har behov av omfattande lagningar eller dem med skador som kräver stora åtgärder bli dyrt hos tandläkaren. Givetvis är det inte rimligt att människor i onödan måste dra ut skadade tänder för att de inte har råd med lagningar. Vi socialdemokrater kommer aldrig att acceptera att människor inte har råd att sköta om sina tänder. Tandhälsan får aldrig bli en klassgräns mellan dem med mycket pengar och dem som har det sämre ställt. Regeringens förslag som innebär att det nu tillförs ytterligare pengar till tandvården är därför mycket välkommet. Regeringen föreslår bl.a. ett bättre tand- vårdsstöd för äldre. Det innebär att de som har kom- mit lite till åren garanteras förstärkt tandvårdsstöd. Herr talman! Regeringen lägger bl.a. fram fem förslag som jag kort ska kommentera: · Den 1 juli införs ett högkostnadsskydd för all protetik från det kalenderår patienten fyller 65 år. Kostnaden för protetiska ersättningar, utom kost- nad för visst material, bör inte vara högre än 7 700 kr per behandlingsomgång. Dessutom för- bättras bastandvården för äldre. Det ger bättre möjligheter till förebyggande vård, fyllningar och insatser för att behålla tänderna. Konkret innebär det att om t.ex. Britta, 66 år, ska göra ett implantat för att ersätta ett mindre antal tänder blir kostna- den med dagens ersättningssystem 19 468 kr. Med det nya tandvårdsstödet blir kostnaden 9 646 kr. Britta får alltså en sänkning med ca 10 000 kr. · Vårdgivarens ersättningsanspråk ska förhands- granskas av försäkringskassan om det finns sär- skilda skäl, detta för att man ska göra rimlighets- bedömningar vad avser kostnadsutvecklingen. · I tandvårdslagen föreslås ett förtydligande när det gäller att det är landstingsfullmäktige som beslu- tar om folktandvårdens priser. Det anser vi är rik- tigt av det skälet att tandvårdstaxan är viktig för många människor. Det är därför angeläget att tandvårdstaxan ställs under prövning i demokra- tiskt valda församlingar. · En ändring i lagen om allmän försäkring föreslås, så att försäkringskassan kan pröva nya administ- rativa lösningar för att få en större effektivitet när det gäller förhandsprövningen. · Under perioden 2002-2004 satsar regeringen totalt 35 miljoner för att öka kunskaperna om häl- sa kopplad till amalgam och andra dentala materi- al. Herr talman! Det är glädjande att ekonomin åter är i balans efter en tuff period på 90-talet. Nu kan vi prioritera efterlängtade förbättringar på tandvårdsom- rådet, även om det här naturligtvis inte är nog. Vi behöver ytterligare medel till tandvården. Men det här är ett första steg. Vi tar nu det första steget och stär- ker tandvårdsstödet för de äldre. Då är frågan: Varför just de äldre - alltfler behåller ju sina tänder i hög ålder? Ja, det är just det att allt färre är tandlösa eller har någon form av avtagbar protes. Många äldre har haft sämre chanser att behålla en god tandhälsa ge- nom hela livet jämfört med yngre generationer. Gamla och många fyllningar, kronor och broar leder till att många äldre har stort behov av förebyggande och reparativ vård. Dessutom lever en del äldre fort- farande med en mycket knapp ekonomi. Visst kan det vara lätt att tycka och argumentera för att ett högkostnadsskydd bör gälla alla från första början. Men vi vet att detta kostar oerhört mycket pengar, betydligt mer än vad något parti i dag är be- rett att avsätta, vilket skulle innebära att högkostnads- skyddet skulle bli betydligt högre. Flertalet äldre med stora och kostsamma behov skulle fortfarande inte ha råd att gå till tandläkaren. Vi skulle alltså inte vinna särskilt mycket på att genomföra en sådan reform i dagsläget med tillgängliga ekonomiska medel. Jag vill understryka att den socialdemokratiska regeringens satsning på dem över 65 år ligger helt i linje med vår ideologi om välfärd för alla. Under mandatperioden har vi gjort flera riktade insatser för olika grupper, t.ex. barnfamiljer och studenter efter- som detta både varit möjligt och nödvändigt. Nu tycker vi socialdemokrater att det är dags att även pensionärerna får skörda frukterna och ta del av att vi har en bättre ekonomi i Sverige. Och vi vill förhindra att äldre med lång pension och stora tandvårdsbehov tvingas avstå från vård därför att plånboken är för tunn. Herr talman! Vi socialdemokrater anser att ett högkostnadsskydd på sikt ska införas för alla. Men det är som bekant dyrt, och just nu bedömer vi att vi inte har råd. Vi har också för vana att finansiera våra reformer och inte bara tala om dem. Därför är det viktigt att resurserna styrs mot de största behoven. Visserligen varierar behovet av tandvård mycket bland de äldre. Men genom dessa satsningar når vi många med stora tandvårdsbehov och också personer med små ekonomiska resurser. Ett exempel i sam- manhanget gäller kraftigt minskade kostnader för plattproteser. Vi vet att det ofta är äldre kvinnor med dålig ekonomi som har fått ta del av dessa förbätt- ringar. Det är en tydlig fördelningspolitisk åtgärd. Modellen med högkostnadsskydd är inte enkel. Den innebär ett stort ansvar med många avvägningar. Prisökningarna inom tandvården har under de senaste åren till följd av fri prissättning varit betydande. Det innebär att kostnaderna har stigit kraftigt. Behand- lingsval och prisutveckling måste därför följas myck- et noga. Därför ska tandvård inom högkostnadsskyd- det prövas i förväg av försäkringskassorna. De be- slutar sedan om föreslagna priser är acceptabla och huvudsakligen följer folktandvårdens prisnivåer. På så vis vill vi förhindra att kostnaderna skenar i väg. Vi anser också att det är positivt att regeringen fö- reslår att flera myndigheter ska bevaka prisutveck- lingen. Utskottet anser det också angeläget att följa utvecklingen med avseende på huruvida valet av behandlingsinsatser påverkas till följd av högkost- nadsskyddets konstruktion. Utskottet föreslår därför att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta till känna. I övrigt vill jag säga att vi socialdemokrater anser att tandvårdsstödet även fortsättningsvis ska ha en tandhälsoinriktning och att stödet för bastandvården bör förbättras, vilket regeringen också skriver i pro- positionen. Herr talman! Till sist ytterligare några ord om re- geringens insatser mot besvär på grund av t.ex. amal- gam. Många människor vittnar om att de upplever besvär, obehag och sjukdom av dentala material, främst amalgam. Detta är självklart plågsamt för den som drabbas. Det sägs att kraven är för höga för att få tandfyllningar utbytta enligt tandvårdsförordningen. Det finns också stora regionala skillnader i fråga om hur många som fått byta ut sina tandfyllningar enligt gällande regler. Det är därför glädjande att vi kan satsa 35 miljo- ner fram till 2004 för att öka kunskaperna om hälso- problem kopplade till amalgam och andra dentala material. Det innebär att det nationella kunskapscent- ret för dentala material på Socialstyrelsen och Me- tallbiologiskt centrum i Uppsala får ett kraftigt ökat stöd. Regeringen avser även att tillsätta en särskild utredare som ska se över de här frågorna. Jag har talat med många personer som lider av besvär som anses vara amalgamrelaterade. En del säger att det behövs ännu mer pengar och att det inte går fort nog, osv. Men jag vill betona att de allra flesta som jag talat med säger att de äntligen får gehör för detta och att de är oerhört glada över att dessa frågor uppmärksam- mas ytterligare och ser med stor tillförsikt på de be- slut som vi senare ska fatta med anledning av dagens betänkande. Jag ska också kort kommentera en del av det som har sagts från de andra partierna. Jag ser inte hur Moderaternas förslag till högkostnadsskydd kan gyn- na hela befolkningen. De gör ett vägval. De satsar oerhört mycket på ett högkostnadsskydd. Men genom att lägga en ribba på 3 000 kr säger de i princip att de inte är beredda att bidra till den förebyggande var- dagliga tandvården framöver, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. För någon månad sedan då vi hade en annan tand- vårdsdebatt var det en moderat som gjorde en jämfö- relse med den ensamma mamman. Vi vet naturligtvis att den ensamma mamman missgynnas kraftigt av moderat politik och gynnas av en socialdemokratisk politik. Det är ställt utom allt tvivel. Herr talman! Slutligen vill jag yrka bifall till för- slagen i socialutskottets betänkande 14 och avslag på samtliga reservationer. 0903751303011 N 2010-01-01 00:00:00 153244 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf45