2348392 GP0997 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april 2001/02 97 2002-04-17 00:00:00 Totalförsvarsplikten 29DA24E8-07AA-46DF-A204-797B7D948D4A 19 KARIN WEGESTÅL (s) s Fru talman! I dag behandlar vi betänkandet To- talförsvarsplikten, som bygger på regeringens propo- sition Bättre villkor för totalförsvarspliktiga med tillhörande motioner. Det handlar om förslag till för- ändringar som kommer att få stor betydelse genom att de på flera områden innebär förbättringar för de värn- pliktiga. Utskottet har också behandlat motionsyrkanden med anknytning till pliktsystemet som avgivits under den allmänna motionstiden vid både detta års och förra årets riksmöten. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Utskottet delar regeringens bedömning att det för närvarande inte finns anledning att ändra de allmänna grundläggande förutsättningarna för pliktsystemet. Totalförsvarsplikt med allmän mönstringsplikt för män bör därför utgöra grunden för totalförsvarets personalförsörjning. Utskottet anser liksom regeringen att det är önsk- värt att utöka antalet kvinnor i försvaret, men utskot- tet konstaterar att konsekvenserna av att införa en könsneutral totalförsvarsplikt inte är klarlagda. Lik- som regeringen bedömer utskottet att det för närva- rande inte är aktuellt att utöka skyldigheten att fullgö- ra värnplikt och civilplikt till att också gälla kvinnor. Jag vill gärna understryka att jag trots att jag är gammal regionalt beryktad kvinnosakskvinna helt delar denna uppfattning. Kvinnlig värnplikt är fak- tiskt ingen jämställdhetsfråga. För att vi ska ändra på jämställdheten måste samhället se till att mäns och kvinnors kunskaper och erfarenheter värderas lika, och så sker inte. Det kommer vi inte att ändra på genom att införa en könsneutral värnplikt. Jag vill också gärna säga att jag har haft förmånen att studera könsneutral värnplikt i det enda västland som har kvinnlig värnplikt, nämligen Israel. Jag var för två år sedan där tillsammans med kolleger i per- sonalvårdsnämnden och undersökte hur den ordning- en fungerade. Jag måste säga att jag inte tror att det är något som vi skulle vilja ta efter. Däremot ska vi naturligtvis ta till oss de erfarenheter som finns, för man behöver mycket att jämföra med när man ska förändra ett sådant här system. Man måste veta vad man vill åstadkomma. Vad är det som man faktiskt vill göra? Vi har den förfärliga möjligheten att dagligen se hur en armé i ett land där man har kvinnlig värnplikt fungerar. Man kan fråga: Har ni sett några kvinnor i den armén, och vad tycker ni om att de inte syns där? Om ni tycker att det är bra kan jag inte förstå varför det är så viktigt att vi ska införa en plikt för kvinnor att delta. Det är så mycket annat som är viktigt, och det framgår tydligt av debatten här att vi inte är klara att fatta ett sådant här beslut. Det finns många olika förslag och synpunkter. Detta är bra och viktigt, och det hör till en fungerande demokrati. Det är dock tydligt att vi inte skulle kunna ta det här beslutet i dag. Det är ändå viktigt att man diskuterar vidare var svenska folket och Sveriges riksdag står i detta sam- manhang. Vi har haft en pliktutredning som för två år sedan lade fram ett förslag. Jag vill gärna säga till Lars Ångström att det var en långvarig och viktig utred- ning men att Miljöpartiet inte deltog förrän vid det sista sammanträdet, då man reserverade sig mot hela utredningen. Men det finns möjligheter att komma tillbaka. Frågan är inte färdig, utan vi måste arbeta vidare med den. Fru talman! När det gäller mönstring och inskriv- ning ansluter sig utskottet till de av regeringen före- slagna lagändringarna, som bl.a. innebär att den total- försvarspliktige senast fyra månader efter mönstring- en ska underrättas om inskrivningsbeslutet och att verkan av inskrivning i utbildningsreserven ska upp- höra fem år efter inskrivningen eller senast vid ut- gången av det kalenderår då den totalförsvarspliktige fyller 30 år. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om totalförsvars- plikt och till lag om ändring i lagen om fredsfrämjan- de verksamhet med innebörd att utbildning för freds- främjande verksamhet ska kunna ingå i grund- och repetitionsutbildning, om den ger kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften för den enskilde krä- ver. Det finns också förslag till förbättrade förmåner. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om totalförsvars- plikt med följande innebörd. Den totalförsvarspliktige ska efter genomförd grundutbildning få en utbildningspremie. Totalför- svarspliktiga som genomgår lång grundutbildning ska ges tillfälle att utan kostnad delta i högskoleprovet. När det gäller utbildningarnas längd har inriktningen varit att man med den utbildningspremie som man får ska kunna fortsätta sina studier utan att behöva ta lån under tid som motsvarar den tid under vilken man har gjort sin totalförsvarsplikt. Regeringen avser att i en förordning bestämma utbildningspremien till dagersättningsbeloppet, som ska multipliceras med antalet tjänstgöringsdagar. De totalförsvarspliktiga som har fullgjort en grundutbild- ning som omfattar mer än 400 dagar ska få ett tillägg till utbildningspremien, en extra långtidspremie om 10 000 kr. Det finns också ett avsnitt om meritvärdering. Ut- skottet ser positivt på det arbete som bedrivs för att utveckla meritvärderingen för pliktpersonal. En väl fungerande meritvärdering är en nödvändig del av ett modernt pliktsystem. I betänkandet finns inga kon- kreta förslag, men förslag från en pågående utredning väntas komma inom en snar framtid. Det föreslås förändringar i disciplinsystemet, och utskottet föreslår att riksdagen ska anta regeringens förslag till lag om ändring av disciplinstraff inom totalförsvaret. Regeringen föreslår följande ändringar. Disciplinpåföljderna ska vara varning, extratjänst och löneavdrag. Påföljden utegångsförbud avskaffas alltså, vilket har varit ett allmänt önskemål både från värnpliktiga och från politiker. Det är fråga om ett frihetsberövande som inte görs av de instanser i sam- hället i övrigt som har att besluta om frihetsberövan- de. Vi ser positivt på denna förändring. Extratjänst ska kunna kombineras med löneavdrag om så krävs för ordningens upprätthållande. Löneav- drag ska aldrig kunna verkställas med mer än en fjärdedel av ersättningen vid varje tillfälle. Av lagen om disciplinansvar ska framgå att var- ning är att anse som den lindrigaste påföljden. Sär- skilt avseende ska fästas vid omständigheter som talar för att påföljden ska stanna vid en varning. Dessa åtgärder stämmer överens med de regler som gäller på arbetsmarknaden. Naturligtvis ska man kunna ge en varning till en vuxen människa som kan ta ansvar för sin egen situation. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2002, med ett undantag. Det gäller den del av lagen om totalförsvarsplikt som sätter gränser för när en krigsplacering ska upphöra. Den paragrafen före- slås träda i kraft den 1 juli 2004. Med detta har jag redogjort för mitt avsnitt. Kurt Kvarnström kommer att redogöra för de positiva förändringar som utskottet föreslår när det gäller totalförsvarsmyndigheternas rehabiliteringsförsvar, lagen om statligt personskadeskydd och lagen om statlig ersättning vid ideell skada. 0944338157703 N 2010-01-01 00:00:00 153218 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf19