<anforande>
<dok_hangar_id>2348392</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringsförbud, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6E690584-9703-480F-A205-AF2732F3D72D</anforande_id>
<anforande_nummer>131</anforande_nummer>
<talare>LENNART KLOCKARE (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har varit med på en motion som
behandlas här i dag, som jag skulle vilja kommentera
lite grann. Vi kan konstatera att det under föregående
höst i massmedierna redovisades ett stort antal kon-
kurser och att det var ett fåtal människor som låg
bakom de allra flesta konkurserna i Sverige. Det var
ett hundratal människor. De allra flesta av dem kunde
fortsätta sin verksamhet utan att drabbas av närings-
förbud.
Det är självklart stötande att människor som ägnar
sig åt brottslig verksamhet och plundrar företag ska
kunna fortsätta att bedriva en verksamhet som är till
skada både för den enskilde och för det allmänna. Det
är helt oacceptabelt att oseriösa näringsidkare kan
plundra och starta nya företag samtidigt som de har
skatteskulder på flera hundratals miljoner.
Det är förödande för skattemoralen att vissa per-
soner ska klara sig från sådana skattebrott. Därför är
det naturligtvis angeläget att lagstiftningen ses över.
Bara för några år sedan lade en utredning fram ett
förslag till en ny näringsförbudslag. Förslaget innebar
en skärpning av gällande rätt. Bl.a. skulle den som
varit inblandad i flera konkurser eller lämnat efter sig
stora skatteskulder åläggas näringsförbud om det inte
fanns särskilda skäl mot detta. En domstol skulle i
varje enskilt fall pröva dessa skäl.
Den valda modellen visade stora likheter med den
modell som finns i dag. Jag kan läsa upp vad som
gäller: Den som i näringsverksamhet har gjort sig
skyldig till grövre brott eller till upprepad brottslighet
ska enligt gällande rätt åläggas näringsförbud om inte
särskilda skäl talar emot detta.
Fru talman! Med tanke på de internationellt sett
mycket liberala regler vi har rörande etableringsfrihet
i Sverige har nästan alla möjlighet att driva vilken
näring som helst. Den som visar sig vara olämplig att
driva näring och inte följer spelets regler ska natur-
ligtvis på ett effektivare sätt än i dag förhindras att
fortsätta med det och åläggas näringsförbud.
Det är svårt att förklara för allmänheten hur detta
kan få fortsätta. Vi har en situation där personer som
bevisligen har förorsakat stor skada för de enskilda
och samhället fortsätter med den skadebringande
verksamheten.
Effektiva åtgärder ska naturligtvis vidtas mot
detta, och missförhållandena måste stoppas.
Jag gladde mig när jag läste i betänkandet att ut-
skottet kommer att ge Riksdagens revisorer i uppdrag
att se över lagstiftningen och tillämningen. Vi som
skriver motioner vet att de inte alltid bifalls, men jag
skulle ändå, fru talman, kunna tolka detta som ett litet
steg i den riktningen. Det tycker jag är alldeles ut-
märkt. Vi får se om vi i slutändan kanske ändå landar
i något som speglar motionens anda.

</anforandetext>
<intressent_id>0708483204009</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153330</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf131</protokoll_url_www>
</anforande>
