<anforande>
<dok_hangar_id>2348392</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konsumenterna och miljön </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C799542B-B56E-4B7F-AEE2-A7B2E91B5034</anforande_id>
<anforande_nummer>121</anforande_nummer>
<talare>BERIT ADOLFSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag hade två förslag på hur man
snabbt kunde få bra konsumenter att handla miljö-
vänligt. Sedan raljerade jag om några alternativ som
kunde gå fortare än att ändra konsumenternas beteen-
de. Att ändra konsumenternas beteende är väl vad
man vill.
Jag föreslår att konsumenterna får den informa-
tion och kunskap som krävs så att de själva kan ändra
sitt beteende. Då behöver man heller inte forska på
hur människor beter sig. Då ändrar de sitt beteende så
att det passar miljön bättre.
Jag vet att statsmakterna nu har undantagit en
massa miljoner från forskningsvärlden för ett särskilt
forskningscentrum. Det är väl statlig styrning, eller
hur?
</anforandetext>
<intressent_id>0456070504608</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153320</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf121</protokoll_url_www>
</anforande>
