<anforande>
<dok_hangar_id>2348392</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Konsumenterna och miljön </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>66BEE894-2A4F-45C4-9F58-1CDA5781BCB8</anforande_id>
<anforande_nummer>118</anforande_nummer>
<talare>KARIN JEPPSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Dagens debatt handlar om lagutskot-
tets betänkande nr 18, som behandlar regeringens
skrivelse Konsumenterna och miljön.
Här i kammaren är naturligtvis de fem konsu-
mentpolitiska målen välkända, men jag vill ändå
snabbt läsa upp dem:
1. Konsumenternas ställning och inflytande på
marknaden ska stärkas.
2. Hushållen ska ha goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt.
3. Konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyd-
das.
4. Konsumtions- och produktionsmönster ska
minska påfrestningar på miljö och bidra till
långsiktig utveckling.
5. Konsumenter ska ha tillgång till information
och vägledning.
Det sista målet är väldigt nytt. Det fjärde målet är
det vi diskuterar i dag. Inte heller det har funnits med
så länge. Det fanns för första gången i propositionen
Aktiv konsumentpolitik som vi beslutade om 1995.
Det är med andra ord ett ganska nytt mål som har
förändrats och förändras hela tiden, vilket ligger i
sakens natur.
Efter allt som sagts av de tidigare talarna tycker
jag att det är klart belagt att detta är ett viktigt områ-
de, ett intressant område och ett område där det verk-
ligen händer mycket. Jag ska göra en kort genomgång
av vad som skett.
Regeringen lovade 1998 att lämna en lägesrapport
om det arbete som regeringen och dess myndigheter
bedriver för att uppnå miljömålet i konsumentpoliti-
ken.
När det gäller sektorsansvaret för konsumentrela-
terade miljöfrågor har Konsumentverket fått detta
ansvar. Myndigheten har ansvar för ett samlat stöd-
jande och pådrivande arbete. Konsumentverket har
träffat samarbetsavtal med Naturvårdsverket och
Kemikalieinspektionen på grund av de omfattande
frågor det rör sig om. Regeringen överväger nu hur
myndighetens sektorsansvar kan vidareutvecklas.
Konsumentverket har lämnat förslag som precise-
rar miljömålet samt förslag till åtgärder som verket
bör arbeta med.
Kunskapsuppbyggnaden sker bl.a. genom under-
sökningar om konsumenternas beteenden, metodut-
veckling inom varuprovningsverksamhet och forsk-
ning. Konsumentverket har ansvar för kunskapsför-
medling och informationsinsatser såsom föreslogs i
1998 års skrivelse. Konsumentverket har en webb-
plats för hushållsinformation. En nationell och en
nordisk utvärdering har gjorts av miljömärkningen
Svanen.
I fråga om åtgärder som rör boendet uppges ett
förslag till system för deklarationer av egenskaper
hos olika typer av byggnader för närvarande beredas
inom Regeringskansliet.
Energimyndigheten har regeringens uppdrag att
studera om mätperiodens längd bör regleras och om
preliminärdebitering av elförbrukning bör avskaffas.
Detta ska presenteras i juni 2002.
Konsumentverket bedriver en omfattande infor-
mationsverksamhet om bilars miljöegenskaper. Ver-
ket för också förhandlingar med såväl bilbranschen
som kollektivtrafikföretag.
Projektstödet till organisationer som arbetar med
konsumentfrågor har utökats till drygt 5,2 miljoner
kronor fr.o.m. budgetåret 2002. Regeringen avser att
inom ramen för dessa medel prioritera projekt inom
miljöorganisationer som vill arbeta med konsument-
frågor.
Genom den här lägesrapporten har riksdagen fått
värdefull information om det arbete som regeringen
och dess myndigheter bedriver för att uppnå miljö-
målet i konsumentpolitiken.
Fru talman! Även om vi socialdemokrater är otå-
liga när det gäller arbetet med att förbättra miljön
anser vi att regeringens arbete är framåtsyftande och
bra.
Jag vill lämna några korta kommentarer till reser-
vationerna.
Jag börjar med reservation 1 om medel för att
uppnå miljömålet. Enligt Moderaterna ska konsu-
mentpolitikens inriktning öka den konkurrensutsatta
sektorn och vidga området privat näringsverksamhet,
avveckla offentliga monopol och minska offentligt
ägande - med andra ord avregleringar. Som vanligt
får vi tal om att alla kan själv och vanlig moderatpro-
paganda om individers och företags frihet som löser
allt. Som socialdemokrat vet jag att en kombination
av konkurrens och regleringar fungerar allra bäst.
Reservation 2 handlar om Konsumentverkets
uppgifter. Där anser Moderaterna att engagemanget
på det konsumentpolitiska området bör föras över på
andra aktörer. Vi behandlade ett liknande motionsyr-
kande i november 2001. Utskottet anser att målen för
Konsumentverkets verksamhet bör anpassas till de
fem mål jag läste upp, dvs. inflytandemålet, hushåll-
ningsmålet, säkerhetsmålet, miljömålet och kun-
skapsmålet. Verkets uppgifter och organisation dis-
kuteras regelbundet, och regeringen tar nödvändiga
initiativ.
Reservation 3 handlar om gröna nyckeltal. Re-
geringen arbetar med att ta fram siffror för de gröna
nyckeltalen på ett enklare sätt och med större preci-
sion. Utskottet förutsätter att regeringen i detta arbete
även beaktar dels de mindre företagens förutsättning-
ar att certifieras, dels sådana företag som arbetar
enligt enklare miljöledningssystem, så att de gröna
nyckeltalen ger en rättvisande bild av de miljöprodu-
cerade varor som säljs till konsumenter. Det pågår
alltså ett intensivt arbete, och därför yrkar jag avslag
på reservationen.
Reservation 4 handlar om undervisning och
forskning. I skrivelsen säger regeringen att den nya
kursplanen betonar behovet av konsumentkunskap.
Skolan ska sträva efter att elever utvecklar förståelse
och intresse för hur handlingar i hushållet samspelar
med hälsa, ekonomi och miljö. Den stora skillnaden
mellan oss socialdemokrater och Moderaterna är att
vi inte ställer konsumentnyttan mot den akademiska
friheten. För övrigt föreligger det inga stora skillnader
i vårt synsätt. Jag yrkar avslag även på den reserva-
tionen.
En reservation handlar om ett informationscent-
rum för bioteknik. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det är viktigt att information om gen-
modifierade produkter är lättillgänglig för konsu-
menterna. Bioteknikkommittén har också föreslagit
att konsumenternas krav på ett fritt och informerat val
när det gäller livsmedel måste tillgodoses och att
genetiskt framställda produkter ska omfattas av krav
på obligatorisk mätning under hela framställnings-
processen - från råvara till slutprodukt eller från jord
till bord om man så vill. Vi avvaktar det betänkandet
och avstyrker därmed reservationen.
En reservation handlar om emballage. Vi tycker
precis som reservanterna att emballage inte ska vara
större än vad som behövs för att skydda produkten.
Där är jag beredd att hålla med Kjell Eldensjö om att
det är väldigt svårt att tro att allt emballage verkligen
behövs.
Det pågår arbete i Regeringskansliet med utred-
ningen Resurs i retur. Det är en omfattande utredning,
och man har jobbat mycket effektivt med detta. Un-
der 2002 kommer regeringen med ett förslag som
riksdagen kommer att få ta ställning till. I det utgår
jag ifrån att motionsönskemålen blir tillgodosedda.
Det finns två reservationer som gäller miljömärk-
ning. Det är ganska intressant att jämföra de reserva-
tionerna. Som jag läser dem är de väldigt långt ifrån
varandra.
Jag börjar med Moderaternas reservation. Ut-
skottsmajoriteten tycker liksom regeringen att miljö-
märkning och etisk märkning är viktiga verktyg för
konsumenterna för att kunna göra väl avvägda val på
marknaden. Därtill kommer att varken miljömärkning
eller etisk märkning är obligatoriska. De är alltså
frivilliga. På det sättet kan man använda dem som ett
konkurrensmedel, något jag vet att Moderaterna gär-
na vill.
När det gäller Kristdemokraternas reservation om
miljömärkning vill jag säga att Konsumentverket har
i regeringens regleringsbrev fått i uppdrag att öka
andelen varor och tjänster som - utöver att vara
funktionella och säkra - uppfyller höga krav på mil-
jöanpassning och är försedda med korrekt och rele-
vant information. Med tanke på det yrkar jag avslag
också på den reservationen.
Det finns en moderatreservation om nordisk mil-
jömärkning. Jag vill förklara varför vi yrkar avslag på
den reservationen. Det är för att regeringen avser att
återkomma under innevarande år med förslag som
innebär omformuleringar av det tidigare fastställda
självfinansieringsmålet för Svanen. Jag ser inte heller
här något skäl att föregripa regeringens arbete.
Den sista reservationen är den som Tasso Stafili-
dis tog upp, och den handlar om boende och resande.
Reservanten vill att ett tillfälligt stopp för etablering
av externa köpcentrum ska införas. Riksdagen har i
dag beslutat - och vi har i och för sig beslutat om det
tidigare också - om en bred översyn av PBL. Den
översynen kan ske etappvis, dvs. man kan ta en etapp
tidigare. Vi i majoriteten är beredda att invänta det
förslaget. Jag yrkar alltså avslag på reservationen.
</anforandetext>
<intressent_id>017523200206</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153317</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf118</protokoll_url_www>
</anforande>
