<anforande>
<dok_hangar_id>2348392</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:97 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Äldrepolitik </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C00F6164-8A6A-40A8-8889-3C36CDB2386A</anforande_id>
<anforande_nummer>102</anforande_nummer>
<talare>TULLIA VON SYDOW (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det här är i mycket hög grad en ide-
ologisk fråga. Äldrepengen bygger på ett marknads-
tänkande. Det kommer i så fall att bli så att man mer
och mer ser gamla människor som kunder, ungefär
som i affären, men så är det inte. Som vi ser det är
sjukvård och äldreomsorg inga varor eller tjänster
vilka som helst som man kan byta hur som helst.
En god äldreomsorg ska vara en rättighet som är
kopplad till ett visst behov. Man ska kunna känna sig
trygg och kunna lita på kvaliteten. Därför anser vi att
det är viktigt att kommunen har ett ordentligt ansvar
för den här verksamheten.
</anforandetext>
<intressent_id>0937572393290</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153301</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0997/#anf102</protokoll_url_www>
</anforande>
