<anforande>
<dok_hangar_id>2348391</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0996</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:96 Tisdagen den 16 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>96</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2001/02:343 om det svenska företagsklimatet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>1DD013E9-179A-4D1B-A993-9F2B8DC28DE7</anforande_id>
<anforande_nummer>69</anforande_nummer>
<talare>INGER STRÖMBOM (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Precis som Åke Sandström har jag re-
agerat på att det i ministerns svar inte finns någonting
om det som är ett mycket stort problem, nämligen
tillgången till såddfinansiering. Det är oerhört svårt i
dag att hitta kapital just till det första skedet, för att
kunna bilda bolaget, söka patent, ta fram en prototyp,
anlita jurister, revisor och inte minst någon som, när
man har kommit i gång, sköter ekonomi och admi-
nistration. Det behövs helt enkelt nya möjligheter för
den enskilde uppfinnaren att hitta såddkapital.
Hur ser det ut i dag? Det finns, som ministern
nämner, väldigt många statliga institutioner som har
pengar. Jag kan kommentera några. Teknikbrostiftel-
serna ska upphöra. Det har lett till att de nu drar i
bromsen för att återställa och betala tillbaka det ka-
pital som de fick när de startade. Innovationscentrum
har pengar fram till 2004. Vad händer sedan? NU-
TEK hade tidigare minst 70 miljoner kronor till sådd-
finansiering. Dessa pengar är borta. Nu är det Indu-
strifonden som med hjälp av NUTEK, ALMI och
Innovationscentrum ska försöka ta hand om såddfi-
nansieringen. Vad vi har förstått av Industrifonden är
att man där inte är riktigt och helhjärtat intresserad av
att satsa just på såddfinansiering. De har inte gjort det
tidigare. Det är nytt för dem. Vad jag har förstått,
efter att ha träffat representanter för fonden, är att det
kommer att leda till att det blir färre projekt och större
projekt som får tillgång till pengarna.
Det är också så att t.ex. teknikbrostiftelserna och
Innovationsfonden har hårda avkastningskrav. Peng-
arna ska redovisas för staten. Man ska gå med vinst,
absolut inte med förlust.
Jag vill fråga ministern: Ser näringsministern de
problem som ligger i att de statliga finansiärerna har
hårda avkastningskrav? Om man tittar på den lille
uppfinnaren, försöker inta dennes horisont och ser på
avkastningskraven, är det då möjligt att staten kan
ändra sin inställning eller hitta ytterligare en finansie-
ringsväg för den lille uppfinnaren?
Eller kan ministern tänka sig att stötta ett förslag
om riskkapitalavdrag, som vi kristdemokrater har
föreslagit? Vi vill att man ska kunna få göra avdrag
för riskkapital som man investerat i aktier i onoterade
företag upp till 100 000 kr. Det skulle man kunna
investera i sitt eget lilla fåmansbolag eller i sin hust-
rus, sin kusins eller vad det nu kan vara. Vi tror att
det kan vara ett första steg mot att hitta det tidiga
riskkapitalet.
Jag skulle vilja höra av ministern hur man ska lösa
detta. Industrifonden verkar leda till att det blir ännu
svårare att komma åt riskkapital. Det sker mycket,
men det gäller - också i fråga om statens pengar -
oftast satsningar när man väl har kommit en bit in i
företagsprocessen, inte riskkapital. Vad gör minis-
tern? Vad har ministern för förslag på gång?
</anforandetext>
<intressent_id>0330714384902</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153162</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0996/#anf69</protokoll_url_www>
</anforande>
