2348391 GP0996 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:96 Tisdagen den 16 april 2001/02 96 2002-04-16 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:343 om det svenska företagsklimatet interpellationsdebatt 1DD013E9-179A-4D1B-A993-9F2B8DC28DE7 69 INGER STRÖMBOM (kd) kd Fru talman! Precis som Åke Sandström har jag re- agerat på att det i ministerns svar inte finns någonting om det som är ett mycket stort problem, nämligen tillgången till såddfinansiering. Det är oerhört svårt i dag att hitta kapital just till det första skedet, för att kunna bilda bolaget, söka patent, ta fram en prototyp, anlita jurister, revisor och inte minst någon som, när man har kommit i gång, sköter ekonomi och admi- nistration. Det behövs helt enkelt nya möjligheter för den enskilde uppfinnaren att hitta såddkapital. Hur ser det ut i dag? Det finns, som ministern nämner, väldigt många statliga institutioner som har pengar. Jag kan kommentera några. Teknikbrostiftel- serna ska upphöra. Det har lett till att de nu drar i bromsen för att återställa och betala tillbaka det ka- pital som de fick när de startade. Innovationscentrum har pengar fram till 2004. Vad händer sedan? NU- TEK hade tidigare minst 70 miljoner kronor till sådd- finansiering. Dessa pengar är borta. Nu är det Indu- strifonden som med hjälp av NUTEK, ALMI och Innovationscentrum ska försöka ta hand om såddfi- nansieringen. Vad vi har förstått av Industrifonden är att man där inte är riktigt och helhjärtat intresserad av att satsa just på såddfinansiering. De har inte gjort det tidigare. Det är nytt för dem. Vad jag har förstått, efter att ha träffat representanter för fonden, är att det kommer att leda till att det blir färre projekt och större projekt som får tillgång till pengarna. Det är också så att t.ex. teknikbrostiftelserna och Innovationsfonden har hårda avkastningskrav. Peng- arna ska redovisas för staten. Man ska gå med vinst, absolut inte med förlust. Jag vill fråga ministern: Ser näringsministern de problem som ligger i att de statliga finansiärerna har hårda avkastningskrav? Om man tittar på den lille uppfinnaren, försöker inta dennes horisont och ser på avkastningskraven, är det då möjligt att staten kan ändra sin inställning eller hitta ytterligare en finansie- ringsväg för den lille uppfinnaren? Eller kan ministern tänka sig att stötta ett förslag om riskkapitalavdrag, som vi kristdemokrater har föreslagit? Vi vill att man ska kunna få göra avdrag för riskkapital som man investerat i aktier i onoterade företag upp till 100 000 kr. Det skulle man kunna investera i sitt eget lilla fåmansbolag eller i sin hust- rus, sin kusins eller vad det nu kan vara. Vi tror att det kan vara ett första steg mot att hitta det tidiga riskkapitalet. Jag skulle vilja höra av ministern hur man ska lösa detta. Industrifonden verkar leda till att det blir ännu svårare att komma åt riskkapital. Det sker mycket, men det gäller - också i fråga om statens pengar - oftast satsningar när man väl har kommit en bit in i företagsprocessen, inte riskkapital. Vad gör minis- tern? Vad har ministern för förslag på gång? 0330714384902 N 2010-01-01 00:00:00 153162 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0996/#anf69