<anforande>
<dok_hangar_id>2348390</dok_hangar_id>
<dok_id>GP0995</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:95 Måndagen den 15 april</dok_titel>
<dok_rm>2001/02</dok_rm>
<dok_nummer>95</dok_nummer>
<dok_datum>2002-04-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bordläggningsdebatt med anledning av vårpropositionen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B7C81BBC-1C30-4333-B006-850C50D69AD8</anforande_id>
<anforande_nummer>33</anforande_nummer>
<talare>GUNNAR HÖKMARK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Först ska jag ta upp två enkla saker.
Det är ingen som vill avskaffa utjämningssyste-
met när det gäller landsting och kommuner. Detta vet
finansministern, men det ingår i hans debatteknik att
påstå någonting rakt ut i luften. Upp stiger orden,
tanken stilla står. Men det är inte sant. Vi anser att
staten ska ta ett större ansvar, men vi säger också att
alla landsting och alla kommuner ska få samma stöd
från staten som de har i dag. Vi anser att det system
vi har i dag ger sådana drastiska konsekvenser för
låg- och mellaninkomsttagare i de regioner som i dag
har en tillväxtkraft. Jag kan inte för mitt liv förklara
varför en sjuksköterska eller en polis som bor i
Stockholmsregionen nu ska drabbas av en skattehöj-
ning på 5 000-10 000 kr på grund av ett utjämnings-
system som brandskattar Stockholmsregionen.
Det finns inget som helst tvivel om att det ska
vara balans i landsting och kommuner. Stockholms
läns landsting har avvecklat ett budgetunderskott som
man ärvde från Bosse Ringholm men fått en skatte-
utjämningsavgift som har ökat med nästan 4 miljarder
de tre senaste åren. Detta måste man också bli av
med.
Det finns två alternativ. Antingen höjer man
skatterna och tvingas då kanske tillbaka till de vård-
köer man hade under socialdemokratins tid och som
man har i det socialdemokratiska Sverige runtom,
eller också förändrar vi utjämningssystemet. Men alla
kommuner ska ha statligt stöd av det slag de har i
dag.
En annan sak Bosse Ringholm återkommande tar
upp är läkemedelsförsäkringen, men där vet han ju att
det han säger är osant. Förra året när han påstod att vi
skulle försämra för människor som behöver medicin
påtalade vi att detta var osant, men likväl fortsätter
han. Hur gör man med en sådan liten pojke, fru tal-
man? Så får man väl inte göra, Bosse Ringholm -
medvetet tala osanning. Sluta med det!
Sedan ska jag säga en sak som är oerhört viktig. I
den här debatten har vi från oppositionen försökt resa
de stora och viktiga frågorna. Vi anser att arbetslös-
heten är ett mycket stort problem. Vi anser att den
växande sjukfrånvaron är ett mycket, mycket stort
problem. Tillsammans utgör de en svaghet för svensk
ekonomi som finansministern varje gång han har varit
här uppe i talarstolen glidit undan ifrån. Sedan säger
han att de som tar upp problemet svartmålar. Vilket
besked är det till de människor som detta berör? Jo,
att det problemet ska vi skjuta åt sidan och inte göra
någonting åt. Här saknar ni politik.
Samma sak har gällt företagsutflyttningen - som
är avgörande, som urholkar skattebaserna, som kom-
mer att tvinga fram skattehöjningar. Om detta har
Bosse Ringholm inte sagt ett enda dyft i denna debatt.
Fru talman! Att inte göra något har blivit ideologi.
Kronblomssocialismen lever. Men den ska ersättas av
en aktiv reformpolitik för jobb, företagande och
trygghet efter valet!
</anforandetext>
<intressent_id>0584386800218</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>153067</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0995/#anf33</protokoll_url_www>
</anforande>
