2348390 GP0995 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:95 Måndagen den 15 april 2001/02 95 2002-04-15 00:00:00 Bordläggningsdebatt med anledning av vårpropositionen 9EA27AB9-8C05-4052-AD3F-01A3236E13FD 1 Finansminister Bosse Ringholm (s) s Fru talman! Den ekonomiska vårpropositionen som regeringen presenterar i dag sätter punkt för den gångna mandatperiodens budgetförslag. Under mandatperioden har Sverige gått från un- derskott till överskott i den offentliga ekonomin. Under mandatperioden har Sverige nått målet om en halverad arbetslöshet. Under mandatperioden har 320 miljarder kronor betalats av på statsskulden. Den politiska bilden har förändrats radikalt. Vi har gått från budgetsanering till reformpolitik. Eko- nomin har växt med 10 % sedan det förra valet. Vi har skapat utrymme för reformer på 90 miljarder kronor. Vi har sänkt skatten med 60 miljarder. Vi har skapat 240 000 nya jobb och över 100 000 nya före- tag. Fru talman! Det gångna året har varit dramatiskt, framför allt i världspolitiken men också ekonomiskt. När jag stod här förra våren var det tydligt att en avmattning i den internationella konjunkturen var under uppseglande. Många trodde då att avmattning- en skulle bli relativt mild och att läget skulle bli bättre under hösten. Det blev inte så. Händelserna den 11 september kunde ingen förutspå. Förutom att de ska- pade ett direkt lidande för tusentals människor påver- kade de också ekonomin. Återhämtningen kom av sig. Konjunkturavmattningen fördjupades och för- längdes. Det verkar i dag som om vi har passerat det värs- ta. Ekonomin är på väg att långsamt stärkas. Faran är inte över, men det värsta är sannolikt över. Det finns dock ett stort orosmoln som följer av den nuvarande utvecklingen i Mellanöstern. Under det gångna året har det varit av avgörande betydelse att vi har haft ordning och reda i ekonomin. Vi har kunnat möta konjunkturavmattningen med åtgärder för jobben och för att stärka efterfrågan. Arbetslösheten har hållits nere. Vi har kunnat genom- föra de reformer vi utlovat: maxtaxan, mer pengar till vården, satsningar på skolan och högskolan, höjda bostadsbidrag och sänkt skatt för löntagare och pen- sionärer. Det är inte en slump eller självklarhet att Sverige har kunnat behålla överskotten i de offentliga finan- serna, klarat sig utan nedskärningar och undvikit en ökning av arbetslösheten. Tvärtom är det ett resultat av de senaste årens ekonomiska politik. Det är något som vi har arbetat hårt för att uppnå. Det är en direkt följd av den budgetsanering som var nödvändig att genomföra under andra halvan av 90-talet. Vi har arbetat hårt, och vi har också lyckats. Ett bevis på det är att Sveriges kreditvärdighet i förra veckan uppgraderades av kreditvärderingsinsti- tutet Moodys till absolut högsta betyg. Uppgradering- en är ett betyg på styrkan i de offentliga finanserna. Det är ett bra besked att få inte bara för en finansmi- nister utan för hela svenska folket. Sverige utnyttjade de goda åren väl. Vi skaffade oss marginaler som kommit väl till pass under året som gått. I jämförelse med andra länder står svensk ekonomi stark. Vi har tillsammans med Luxemburg och Finland det största överskottet bland EU-länderna när det gäller den offentliga ekonomin. Förra året hade vi ett överskott på nära 5 % samtidigt som EMU-länderna i genomsnitt hade över 1 % i under- skott. Vi har råd att föra EU:s mest expansiva finans- politik samtidigt som vi har överskott i de offentliga finanserna. De flesta andra EU-länder kan inte sti- mulera ekonomin på samma sätt utan tvingas låna. Fru talman! Den offentliga ekonomin i Sverige är solid, men Sverige har också goda utsikter för framti- den. Jämfört med EU ligger vi bra till på de flesta områden. Av 13 indikatorer som EU har listat som särskilt viktiga för ländernas konkurrenskraft och tillväxtpotential får Sverige fyra guldmedaljer. Det är fler än något annat land. Räknar man ihop samtliga indikatorer som mäts i den s.k. Lissabonprocessen kan man konstatera att Sverige tar medalj, dvs. kom- mer på första, andra eller tredje plats, när det gäller 16 av totalt 42 indikatorer. Det är mer än något annat land. Det finns också andra tecken på att färdriktningen är rätt. Realinkomsterna har ökat kraftigt. Under treårsperioden 1999 till 2002 ökade realinkomsterna med över 12 %. I år väntas ökningen bli nästan 5 %. En sådan kraftig ökning av hushållens inkomster har bara inträffat ett fåtal gånger under det senaste decen- niet. Socialbidragsberoendet minskar. Antalet socialbi- drag har de senaste tre åren minskat med en tredjedel från 120 000 till 90 000. Vi är på väg mot regeringens mål om att halvera socialbidragsberoendet till 2004. Välfärdspolitiken fungerar. I den välfärdspolitiska analys som publiceras i vårpropositionen kan man se att klyftorna i samhället minskar dramatiskt genom insatser inom områdena skatter, transfereringar och konsumtion av offentliga tjänster, dvs. vård, skola, omsorg och bostäder. Det är kort sagt ordning och reda i ekonomin. Förutsättningarna inför framtiden är goda. Politiken ligger fast. Vi socialdemokrater vill fortsätta att ta ansvar för ekonomin och driva en politik som ökar rättvisan. Inför valet 1968 - jag menar 1998 - ställde Soci- aldemokraterna upp sex vallöften. Det första löftet var att betala av på statsskulden. Det har vi gjort med 320 miljarder kronor under peri- oden. Vi har gått från en nettoskuld till en nettoför- mögenhet för Sverige. Det andra löftet var att öka sysselsättningen och satsa mer på utbildning. 240 000 fler jobb har ska- pats. Arbetslösheten har halverats. 100 000 nya plat- ser har också tillkommit i högskolan under perioden. Det tredje löftet var att anställa fler i vården, sko- lan och omsorgen. Antalet anställda har ökat med över 40 000 på de här områdena. Till det kommer ytterligare tiotusentals jobb som har att göra med vård, skola och omsorg som sker i privat regi och betalas av den offentliga sektorn. Det fjärde löftet var att höja pensionerna och öka bostadstillägget. Vi har höjt pensionerna, och vi har höjt bostadstillägget. Sedan 1999 räknas pensionerna upp med det fulla prisbasbeloppet. Bostadstillägget för pensionärer har höjts under perioden från 83 % till 91 % av bostadskostnaden. Det femte löftet var att införa maxtaxa på dagis och fritis. Det har vi gjort. Alla Sveriges kommuner utom två borgerligt styrda har valt att införa maxtax- an. Vårt sista löfte var att höja barnbidraget till 950 kr. Även detta har vi genomfört. Utöver att uppfylla alla dessa vallöften har vi ock- så kunnat göra fler saker. Vi har höjt golvet och taket i a-kassan. Vi har reformerat arbetsskadeförsäkring- en. Studiestödssystemet har förbättrats kraftigt. Stora satsningar har gjorts för att skapa ett ekologiskt håll- bart samhälle. Den gröna skatteväxlingen har tagit ny fart. De äldre har prioriterats genom förbehållsbelopp, maxtaxa inom äldreomsorgen och ett högkostnads- skydd i tandvården. Skattesänkningar riktade mot låg- och medelinkomsttagare har genomförts. Företags- skatter och fastighetsskatt har sänkts. Förmögenhets- skatten har sänkts genom att fribeloppet har höjts kraftigt. Fru talman! Vi är stolta över det som har uppnåtts under de senaste fyra åren. Den socialdemokratiska regeringen har hållit sina löften och mer därtill, men vi är inte nöjda. Vi socialdemokrater har en vision om ett rättvist och solidariskt samhälle, där barn har samma möjligheter oavsett vilka deras föräldrar är, där alla människor kan leva rika och utvecklande liv utifrån sina egna önskemål och drömmar. På Socialdemokraternas partikongress i höstas togs nya steg mot vårt mål om ett mer rättvist sam- hälle. Vi vill sätta kampen för jobben främst. Syssel- sättningen ska fortsätta att öka och arbetslösheten minska, och fler företag ska startas. Detta är alltid nummer ett på dagordningen för en socialdemokratisk regering. Vi vill stärka tillväxten genom ökad konkurrens i näringslivet och ökade investeringar i utbildning och kunskap. Vi vill höja taken i sjuk- och föräldraförsäk- ringen. Vi vill förbättra sjukvården, korta köerna och införa gratis sjukvård för barn. Vi vill införa en natio- nell vårdgaranti. Vi vill höja taket i a-kassan. Vi vill på sikt införa ett högkostnadsskydd för alla i tandvår- den. Vi vill arbeta för att förskolan på sikt ska bli helt avgiftsfri. Vi vill fortsätta att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Vi vill fortsätta att bygga ut välfärden och öka resurserna för vården, skolan och omsorgen. I vårpropositionen presenterar vi planer och reformer för 2003 för 17 miljarder kronor och för 2004 för 12 miljarder kronor. På samma sätt som under den gångna mandatperi- oden är den absoluta förutsättningen för att förbätt- ringar och reformer ska kunna genomföras dels ord- ning och reda i ekonomin, dels en god och hållbar ekonomiskt tillväxt. Jag har nu i korthet redogjort för regeringens be- dömning av det ekonomiska läget och för huvuddra- gen i den ekonomiska vårproposition som regeringen i dag lägger fram för riksdagen. Låt mig också så här när den sista stora ekonomiska propositionen lämnas till riksdagen tacka riksdagen och dess ledamöter för ett gott samarbete. Vi har skäl att känna stolthet över de beslut som vi har fattat. Låt mig till sist rikta ett särskilt tack till företrä- darna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet för ett bra samarbete med att ta fram årets vårproposition liksom under hela mandatperioden. Det har fungerat utomor- dentligt väl. (Applåder.) 0552112259207 N 2010-01-01 00:00:00 153035 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0995/#anf1