2348389 GP0994 Riksdagens snabbprotokoll 2001/02:94 Fredagen den 12 april 2001/02 94 2002-04-12 00:00:00 Svar på interpellation 2001/02:228 om re- krytering av arbetskraft från u-länder interpellationsdebatt 2D2B7CF3-7583-4D20-BBA8-6195D4CD873B 24 Statsrådet JAN O KARLSSON (s) s Fru talman! Sten Andersson har frågat om det är solidariskt att locka välutbildad arbetskraft till Sveri- ge och övriga EU från fattiga länder och vill veta vilka åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att sådan rekrytering inte ska skapa problem för dessa länders utveckling. I mitten av februari blev det klart att Sten Anders- son, som fått sin riksdagsplats som moderat, accepte- rat att stå på första plats på alla Sverigedemokraternas riksdagslistor i valet 2002. Sverigedemokraterna vill ha en starkt reglerad in- vandringspolitik. På partiets egen Internethemsida står det att Sverigedemokraterna vill "återskapa Sve- rige som en svensk nation, såväl etniskt som kultu- rellt, där svenskarnas intressen sätts i främsta rum- met". Assimilering när det gäller invandrare är ac- ceptabelt medan integrering däremot påstås vara "en våldshandling på det svenska folket". Därför vill partiet lägga ner den statliga integrationspolitiken. Därför vill Sverigedemokraterna införa ett återflytt- ningsprogram för icke assimilerade invandrare. Vi bör alla vara mycket vaksamma mot Sverige- demokraternas och andra extremnationalistiska parti- ers främlingsfientlighet. Detta gäller även deras in- ställning till biståndspolitiken. Sverigedemokraterna ställer biståndet direkt mot andra behov i Sverige och villkorar det mot ett stopp för den utomeuropeiska invandringen. Mot den här bakgrunden går det inte riktigt att ta Sten Anderssons påstådda solidaritet med utvecklingsländerna på allvar. Jag ska givetvis ändå redogöra för regeringens syn på de frågor som ställs. För närvarande är arbets- kraftsinvandringen till Sverige begränsad. Behoven av en framtida arbetskraftsinvandring mot bakgrund av den demografiska förändringen har uppmärksam- mats både i Sverige och inom EU-samarbetet. Kom- missionen har redan lagt fram ett förslag till direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att utöva verksamhet som anställd eller egenföretagare. När vi nu börjar se över det svenska regelverket är det dock inte i första hand arbetskraftsinvandring från utvecklingsländer vi tittar på. Det finns många möj- ligheter på närmare håll. För det första är det viktigt att öka arbetskraftens rörlighet inom EU/EES-området. Stockholmstopp- mötet om sysselsättning i mars 2001 beställde en särskild expertstudie angående detta, och den offent- liggjordes i december förra året. En särskild hand- lingsplan för ökad mobilitet har upprättats. För det andra bör den fria rörligheten inom EU gälla fullt ut även för tredjelandsmedborgare som stadigvarande bor i någon av EU:s medlemsstater. Ett direktiv med den innebörden förhandlas nu inom EU. För det tredje finns det en viktig arbetskraftspo- tential i kandidatländerna. I början av februari i år fick jag regeringens uppdrag att tillkalla en särskild utredare som kommer att föreslå hur arbetstagare från EU:s nya medlemsstater från anslutningsdagen ska få tillgång till den svenska arbetsmarknaden på samma villkor som medborgare i nuvarande EU- och EES- länder. I utredarens uppdrag ingår även att överväga åtgärder för att undvika negativa effekter i form av förlust av humankapital i de nya medlemsstaterna. Farhågorna om förlust av humankapital eller s.k. brain-drain lyfts ibland fram som ett argument mot arbetskraftsinvandring. Självklart ska invandring till vårt land inte hämma utvecklingen i utvandringslan- det. Samtidigt tror jag att dessa farhågor är överdriv- na. Migration behöver inte vara ett nollsummespel där ett land vinner på ett annat lands bekostnad. Jag anser att det i grunden är något positivt och ömsesi- digt berikande med människor som rör sig över grän- ser. Migranter upprätthåller ofta kontakten med sina hemländer; de tar med sig erfarenheter, pengar och kunskap såväl under den tid de lever i det nya landet som när de återvänder. Möjligheter för utbildade människor i utveck- lingsländerna att få arbeta i andra länder fungerar också ofta som en sporre för dessa länder att satsa på utbildningsväsendet. Detta leder till investeringar som kommer många fler till del än de relativt få som söker sig utomlands. Om man verkligen vill hjälpa utvecklingsländerna är det min fasta övertygelse att det ska ske genom ett livligt och avdramatiserat utbyte av expertis, handel och investeringar. Som exempel kan nämnas att många indiska dataingenjörer på senare tid har åter- vänt från Silicon Valley i USA och gjort stora inve- steringar i sitt hemland. Detta skapar nya arbetstill- fällen och ekonomisk tillväxt. På det här sättet under- stöder således migration utveckling, i stället för att utgöra ett hinder mot den. 0553241385804 N 2010-01-01 00:00:00 152967 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GP0994/#anf24